Avgjøres av EU-domstolen. Dom faller 1. juli 2014!
- Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan det få konsekvenser för medlemsländernas olika stödsystem för förnybar elproduktion.
- Går domstolen på generaladvokatens förslag blir det ett sammanbrott i Bryssel. Konsekvenserna blir så långtgående att de är svåra att överblicka, spår Gustav Ebenå, chef för analysavdelningen på Energimyndigheten i ett uttalande.
Svenske «Vindkraftnyheter» 12. juni 2014: Finsk vindkraft siktar på svenskt nät
Avgörs snart i EU-domstolen
Ska bara inhemsk vindkraft få ta del av det svenska stödsystemet? Eller ska ett åländskt företag ha rätt till svenska elcertifikat? Inom kort kommer ärendet att avgöras i EU-domstolen vars utslag kan få långtgående konsekvenser för de olika stödsystemen för förnybar elproduktion i EU-länderna.
För fem år sedan ansökte Ålands Vindkraft om att få ta del av det svenska stödsystemet för förnybar elproduktion för bolagets landbaserade vindkraftpark Oskar. Åland ligger på finskt vatten men elnätet är kopplat till det svenska. Därför ansökte företaget om att få ta del av det svenska elcertifikatsystemet.
Energimyndigheten i Sverige avslog dock bolagets ansökan med hänvisning till att enbart förnybar elproduktion inom landets gränser kan få ta del av det svenska stödsystemet.
Ålands Vindkraft AB överklagade beslutet med hänvisning till att Energimyndighetens beslut strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor.
För två år sedan skickade förvaltningsrätten i Linköping ärendet vidare till EU-domstolen som den 1 juli kommer med sitt avgörande.
Domstolens generaladvokat har redan lämnat ett förslag till avgörande. Han menar att Energimyndighetens beslut på ett oriktigt sätt utesluter det åländska bolaget från det svenska elcertifikatsystemet. I EU-direktivet om förnybar energi finns det en artikel som ger medlemsstaterna rätt att själva bestämma i vilken utsträckning som produktion utomlands ska få delta i ett lands stödsystem. Generaladvokaten anser att den artikeln är ogiltig eftersom den strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor och han ger därmed Ålands vind rätt i sin överklagan.
Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan det få konsekvenser för medlemsländernas olika stödsystem för förnybar elproduktion.
Svenske «Vindkraftsnyheter» 4. mars 2014: Blir nationella stödsystem olagliga?
Generaladvokat strider det svenska systemet för elcertifikat mot EUs regler om fri rörlighet av varor och tjänster.
Åländsk vindkraft kan ställa till stor oreda för produktionen av grön el i både Sverige och resten av EU. Ålänningarna vill ta del av svenska stödmiljarder och har så här långt rätten på sin sida, skriver processnet.se.
Enligt EUs generaladvokat strider det svenska systemet för elcertifikat mot EUs regler om fri rörlighet av varor och tjänster, vilket innebär att nationella stödsystem till grön el är olagliga.
– Går EU-domstolen på samma linje betyder det att vindkraftsägare kan välja det land där stödsystemet är mest fördelaktigt, säger Camilla Rosenberg, chefsjurist på Energimyndigheten i ett uttalande.
Idag har dock de flesta länder stödsystem för vindkraft eftersom det är en energiform som inte på egen hand kan konkurrera med andra energislag. Men stödsystemen har stora skillnader mellan de olika medlemsländerna.
Svenska vindkraftsägare subventioneras med 17 till 18 öre per kilowattimme medan ersättningen i Danmark 60 öre eller mer.
Ålands Vindkraft AB anser sig ha rätt till de svenska elcertifikaten eftersom elnäten är sammankopplade men 2010 nekades Ålands vindkraft stöd i form av svenska elcertifikat.
EU-domstolens generaladvokat Yves Bot anser nu att ett nationellt stödsystem strider mot EUs regler om fri rörlighet för varor och att ålänningarna därför inte får stängas ute från systemet med elcertifikat.
– Går domstolen på generaladvokatens förslag blir det ett sammanbrott i Bryssel. Konsekvenserna blir så långtgående att de är svåra att överblicka, spår Gustav Ebenå, chef för analysavdelningen på Energimyndigheten i ett uttalande.
Felles elsertifikatmarked mellom Norge og Sverige: 2012 – 2035.
Siden 1. januar 2012 har Sverige og Norge hatt et felles marked for elsertifikater som innebærer at handel med elsertifikater kan skje over landegrensene. Markedet bygger på det svenske elsertifikatmarkedet som har eksistert siden 2003, og målet er å øke den fornybare elproduksjonen med totalt 26,4 terawattimer i begge land fra 2012 til 2020. Avtalen om felles elsertifikatmarked strekker seg til og med utgangen av 2035.