8. apr, 2015

Professor Patrik Grahn om fenomenet stress

Påtvunget, ufrivillig lyd og lysforurensning utløser helseskadelig stress hvis ikke kroppen gis mulighet til å hente seg inn igjen. I dag som natur- og bomiljøer fylles opp av «monsterturbiner», som av flere årsaker påfører folk uønsket stress, kan det være interessant å se nærmere på fenomenet stress. Professor Patrik Grahn er ansvarlig for tekstavsnittet:

 

Kontakt med natur kan bidra till att hjälpa hela kroppens läkeförmåga efter en kollaps som beror på stress. Vad beror detta på? De stressrelaterade problem en utmattad person har börjar som en naturlig reaktion: När man ställs inför en krävande uppgift mobiliseras kroppens sympatiska system, där olika stresshormoner som kortisol, adrenalin m fl frisläpps, vilket innebär att vakenhetsgraden höjs, blodtryck och puls ökar, muskler spänns, hjärnaktiviteten ökar: Hela kroppen fokuseras på att klara uppgiften. Mag- och tarmkanalen ställs samtidigt i viloläge. Det är frågan om en naturlig stressreaktion. När uppgiften är löst mobiliseras det parasympatiska systemet som arbetar med att bygga upp kroppen igen. Man känner av trötthet i hela kroppen, liksom att hungerkänslorna vaknar.

 

En stressreaktion är därmed något som måste finnas för att man ska kunna prestera fullgott. Emellertid, en person som inte kan släppa detta med att lösa uppgiften eller problemet, som känner ett hot i att inte få det löst, har kvar stressen. Kroppen reagerar därmed på uppgiften eller problemet som ett potentiellt hot, mot ens person eller status, och i förlängningen mot ens överlevnad. En kortvarig stressreaktion är således helt naturlig, men måste följas av ett vilo- och uppbyggnadsskede. Ligger stressen kvar länge, leder det till problem med hälsan. Det som händer är att man får svårt att kunna sova på natten, då det olösta problemet hela tiden gör sig påmint. De anspända musklerna leder till värk, och med tiden påverkas hjärta och kärl, blodtryck, mag- tarmkanal, nervsystem och hjärna. En person som under en längre tid har levt under stress kan liknas vid en soldat i krig. Under strid känner kroppen inte av smärta – kroppen är helt inställd på att slåss. Likaså har man svårt med empati. Att sova, äta, bry sig om att roa sig eller över huvud taget se till sina egna behov, trycks hela tiden åt sidan. Uppgiften, problemet ligger i vägen.

 

Hjärnans återhämtning

 

En förklaring till att naturen har en positiv inverkan handlar om att människors känslor och lust delvis påverkas av medfödda påbud och reflexer utifrån, sådana vi knappt är medvetna om (Ulrich, 1983, 1999). Det handlar om att vår hjärna på några millisekunder tolkar helheter i vår omgivning, estetiskt, och att dessa sedan bearbetas av ”urkänslor”. Våra sinnen ger oss information om omvärlden, motsvarande ca 11 000 000 neurala impulser per sekund (Nörretranders, 1993). Denna enorma mängd intryck processas i vår hjärnstam. Denna del av hjärnan är mycket gammal och har funnits med sedan ryggradsdjuren uppstod under evolutionens gång och kallas därför populärt för ”reptilhjärnan”. Där finns ett centrum för våra drifter, som törst, hunger och vila. Runt hjärnstammen löper det limbiska systemet. Den delen av hjärnan utvecklades senare under evolutionen, och kallas ibland populärt för ”fågelhjärnan”. Där kan man bl a finna centra för basala urkänslor. Dessa båda delar av hjärnan sköter det autonoma systemet, såsom blodtryck, puls, mag-tarmfunktioner m.m.

 

I dessa gamla delar av hjärnan sker många av våra handlingar helt reflexmässigt. Vi agerar omedvetet men ändå kraftfullt och snabbt på förändringar i miljön. Först någon sekund senare kopplas högre medvetandefunktioner och intellektet in. Mycket av det som sker runt omkring oss kan vi alltså bearbeta omedvetet, genom en typ av ”autopilot” i hjärnan. Denna autopilot kan tolka miljön runt om oss i form av budskap som inducerar känslor av fara, hot och skam eller trygghet, lust och nyfikenhet. Resultaten pekar på att människors stress inom loppet av några sekunder minskar när man befinner sig i naturmiljöer med särskilda kvaliteter (Ulrich, 1983, 1999): Känsligheten för tröst, hopp, hälsa och överlevnad i hjärnan som startar hälsoprocesser - så kallade placebo-effekter - tycks alltså vara mycket påverkbar av naturkvaliteter. Det handlar om ljusa, öppna landskap, särskilt där det finns närhet till vatten. Dessa landskap påminner om svenska hagmarker och många anlagda parker.

 

En annan teori handlar om att naturmiljöer med särskilda kvaliteter kan ge oss återhämtning av koncentrationsförmågan: Varje sekund bombarderas hjärnan, som nämnts ovan, med 11 miljoner neurala impulser från våra sinnesorgan. Ovanpå det tillkommer alla de tankar vi bär på. Allt detta behöver sorteras, intrycken måste vägas och prioriteras, sedan kommer beslut och handling. Det sistnämnda sker i hjärnans pannlober, som kan hantera ca 15 impulser per sekund. Det system i hjärnan som arbetar med s.k. exekutiva funktioner, från och med sortering fram till beslut och handling, kallas för Directed Attention System – riktad koncentration. Detta system har en begränsad kapacitet (Kaplan & Kaplan, 1989). För att fungera måste det till att börja med stoppa alla intryck som vill ta över uppmärksamheten, såsom buller, reklam, barnskrik och stökig trafik, eller egna tankar som ligger och mal, som kanske handlar om amorteringar, bråkiga grannar eller bekymmer med tonåringar i hemmet. När koncentrationsförmågan fungerar optimalt upplever man exempelvis inte hur fläkten brusar i datorn - den störningen släcks ut. Först när man stänger datorn kan man uppleva att man får en energikick. När allt för mycket av den riktade koncentrationen måste användas till att stänga ute såväl yttre störningar (i form av buller mm) som inre störningar (i form av tankar rörande bekymmer på jobbet eller i hemmet), så fungerar inte den exekutiva funktionen - kedjan av sortering, prioritering, beslut och handling. När detta sker händer flera saker: Man blir irriterad, har svårt för att ta beslut, har svårt för att genomföra vad man beslutat, blir lätt osams med kolleger och blir lätt stött och ledsen. Framförallt blir man oerhört trött och utmattad (Kaplan & Kaplan, 1989).

 

Emellertid registreras omvärlden dessutom av ett annat system – den spontana uppmärksamheten – som är av ett helt annat slag. De intryck man registrerar via detta system behöver inte leda till beslut via sortering och prioritering, eftersom de är kopplade till vår gamla hjärna. De kostar därmed inte energi och kraft. Den spontana uppmärksamheten handlar till exempel om att man lägger märke till när en fågel rör sig i träden eller när det doftar kaprifol: Information som bara finns, utan krav. Det leder till nyfikenhet, fascination och intresse, som visat sig vara mycket nyttig för de som lider av att vara utarbetade. Människan är från början konstruerad för att leva i en naturmiljö och för att hushålla med sin energi. När människan vistas i städer belastas mestadels den riktade koncentrationen, vilket kostar energi. I naturen, däremot, används mest den spontana uppmärksamheten medan den riktade koncentrationen får lov att vila och kan återhämta sig. I naturen kan koncentrationsförmågan utnyttjas till att reda ut tankar man bär på så man kan finna nya lösningar. De kvaliteter som främjar dessa processer är när man vistas i naturområden där man kan känna att man är långt bort från stadens krav. Områdena bör vara enhetliga, så att man känner att man kan röra sig där utan att behöva ställa om sig mentalt till att möta en helt annan miljö (Kaplan & Kaplan, 1989). Däremot bör där finnas gott om små upptäckter. Vandringar i enhetliga skogar med en variation i topografi och en viss biodiversitet är bra. Forskning har visat att natur stimulerar återhämtning av koncentrationsförmågan, men det handlar om timmar och dagar, inte om sekunder.

 

Hvor skal vi hente nye energier og hvile i framtida hvis vi fortsetter å industrialisere naturen? Et lite, grønt areal kan ikke kompensere for vår iboende lengsel og behov for å oppleve estetiske landskaper med mangfoldige naturkvaliteter!