Ledare: Dags att avveckla kärnkraftspolitiken

VINTER ÖVER FORSMARK. Kärnkraften är missgynnad skattemässigt och därför är det klokt att sänka effektskatten nu när elpriset är så lågt. Det är bra att regeringen har lyssnat på kraftbolagens nödrop.

I torsdagens Di gav statsminister Stefan Löfven besked om de sex kvarvarande kärnkraftsreaktorerna: "Vi kommer inte att kunna minska antalet reaktorer hur mycket som helst." Energiminister Ibrahim Baylan tillade att reaktorerna behövs som "en brygga in i ett förnybart system på sikt".

Det är en välkommen tillnyktring. Om man så vill är detta en anpassning av regeringens politik till den verklighet som råder – precis som skett med asylpolitiken. Vissa saker är nämligen nödvändiga på kort sikt, men det innebär inte att det långsiktiga politiska målet behöver läggas åt sidan.

Regeringens politik är att forcera omställningen av energiproduktionen från kärnkraft till förnybara källor. Men nu visar det sig att det har gått väl fort med den förändringen, och därför är alltså beskedet att regeringen nu trycker på bromsen. Välgörande är också att Miljöpartiet uppges ha gått med på detta.

Konkret handlar det om effektskatten, som är en pålaga enbart på kärnkraften, och som beräknas på effekten och inte på produktionen. Med andra ord beskattas ett kärnkraftverk lika mycket oavsett hur mycket det för tillfället producerar.

Det är inte ovanligt att en skatt införs av en specifik anledning men många år senare motiveras på ett helt annat sätt. Så är det med effektskatten, som infördes för att inte missgynna ökad produktion i kärnkraftverken. Tanken, i regeringen Perssons proposition för 15 år sedan, var att produktionsskatten skulle omvandlas till en effektskatt men omfatta ungefär samma totalbelopp. På så vis skulle det bli intressant för kärnkraftsägarna att maximera produktionen eftersom det kunde ske utan att skatten ökade.

Men det har politikerna ”glömt bort”. När S–MP-regeringen drev igenom en höjning av skatten i fjolårets vårändringsbudget handlade motiveringen om att ”beakta förändringarna i den allmänna prisutvecklingen, dels därutöver skapa ytterligare finansiellt utrymme”. Varför skulle skatten på ett kraftverk följa den allmänna prisutvecklingen snarare än prisutvecklingen för just el? Elpriserna har ju gått ned – kraftigt.

Sanningen är förstås att skattehöjningen var en del i regeringens önskan att kärnkraften ska avvecklas.

Nu har de två stora kärnkraftsägarna i Sverige, Vattenfall och Uniper (Eon), sagt att de överväger att stänga sex reaktorer, utöver de fyra som redan har beslut om stängning. Ägarna varnar alltså för att samtliga reaktorer kan komma att stängas.

Det är inte uteslutet att de två kraftbolagen varnar lika mycket av politiska skäl som ekonomiska. Även om effektskatten helt slopades skulle kärnkraften ändå ha lönsamhetsproblem om den hålls i drift så länge att investeringarna i oberoende härdkylning måste göras. Men det hindrar inte att staten kan göra sin del för att minska kostnaderna. Som det är nu är kärnkraften missgynnad. Räknat på ett spotpris på 28,8 öre per kilowattimme får ett kärnkraftsbolag kvar 17 öre för sina omkostnader när fastighetsskatt, kärnavfallsavgift och effektskatt är betald, ett vattenkraftsbolag får kvar 19,8 öre efter fastighetsskatt medan ett vindkraftsbolag får kvar 45,4 öre eftersom det är kraftigt subventionerat genom elcertifikatssystemet. Uträkningen gjordes av Svenskt Näringsliv i fjol, och sedan dess har elpriset fallit ytterligare.

Regeringen beslutar inte längre om laddning eller stängning av kärnkraftverk. Inte heller styr politikerna över kraftbolagen, knappt ens över statliga Vattenfall. Så ska det vara – politikerna ska ge förutsättningar, bolagen beslutar.
Men det innebär också att man inte kan kräva långsiktighet eller samhällsansvar från kraftbolagen – de fattar beslut på företagsekonomisk grund.

Om politikerna under de närmaste åren ska trygga elförsörjningen måste de alltså agera för att kärnkraften inte ska snabbavvecklas. Därför är det rätt att kraftigt sänka eller avskaffa effektskatten, åtminstone så länge elpriset är lågt.

Sveriges kraftkapacitet behövs inte bara för en fungerande industri och för att värma hushållen en kall vinterfredag som denna. Det är också viktigt med marginaler av säkerhetspolitiska skäl – fråga de baltiska grannländerna vad det innebär att vara beroende av energiimport.

Det bästa är att vindkraften kan fortsätta byggas ut även om kärnkraften blir kvar ett antal år till.

Dagens Industri: 14.01.16.