Det antas å gå med 350 m3 betong til et fundament som resulterer i 105 tonn CO2-utslipp!

Det vil gå med ufattelige mengder betong til fundamentering av vindturbinene i Raskiftet. Verken miljø- eller klimavennlig!

Visste du at verdens betongindustri antas å stå for 7-10 % av all menneskeskapt CO2? Det er kalsineringsprosessen og energibruken i sementproduksjonen som fører til CO2-utslippene.

I Miljökonsekvensbeskrivningen, prosjekt Töftedalsfjället i Dals Ed kommune, anslås det å gå med 350 m3 betong pr. fundament. Betong veier utrolige 2,3 - 2,4 tonn pr. m3!

I motsetning til svenske miljökonsekvensbeskrivninger, er ikke betongfundamentering tema i norske konsekvensutredninger.

Kilde CO2-utslipp: Universitetet i Agder

Betong er et av verdens mest brukte byggematerialer.

Det er først og fremst de store utslippene av CO2 under fremstilling av sement som gjør at betong har negative miljøkonsekvenser av betydning.

Anlegg for sement-, kalk-, støpejern og stål omfattes av kvotesystemet for sine store utslipp av CO2.  

Til 1 m3 vanlig betong vil det normalt gå med:

• 140-190 l vann
• 300-350 kg sement
• 950 kg sand
• 900 kg stein/pukk

Til sammen ca. 2300 kg.

Sement er en av bestanddelene i betong, og opptrer som bindemiddel i betongen. Blir produsert av kalkstein som tilsettes forskjellige tilsatskomponenter. Males så til pulver og brennes. Etter brenningen tilsettes gips, males på nytt og tilsettes jernsulfat.

Sementproduksjon er svært energikrevende, og fører til utslipp av store mengder CO2. På global basis slippes det ut ca. ett tonn CO2 for hvert tonn sement som produseres. Store deler av energien som brukes til sementproduksjon hentes i dag fra kull, men bransjen er bevisst miljøkonsekvensene, og jobber aktivt for å minimalisere problemene. Omtrent halvparten av CO2-utslippene henger sammen med prosessutslippet – spalting av kalkstein under oppvarming. Den andre halvdelen knyttes til forbrenningsutslipp – bruk av fossil brensel.

Betong kan også være helseskadelig. Personer som kommer mye i kontakt med fersk betong, risikerer å pådra seg etseskader, eksem eller kromallergi. Omtrent 10 % av alle som jobber med fersk betong til daglig, rammes av dette i større eller mindre grad.

Foto: Gipskrystaller. Gips er et mineral som består av kalsiumsulfat. Finnes i større mengder og i forskjellige former over hele jorden.

Miljø- og klimakonsekvenser vdr. vindturbinenes betongfundamenter som Austri Vind aldri har informert om!

Vindturbiner er helt avhengig av et sikkert fundament. Det finnes ulike metoder å fundamentere på, men i myr og kjølområder hvor det mangler fjell i grunnen, benyttes et «Gravitationsfundament» som de sier i Sverige. Siden Norge og norske konsekvensutredninger velger å overse miljøkonsekvensene av fundamentering, har vi søkt kunnskap over svenskegrensen. Svenske miljökonsekvensutredninger har et helt annet fokus! I utredningene for Töftedalsfjället Vinkraftanlegg i Dals Eds kommun, beskrives gravitationsfundament som følger:

«Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För verk i aktuell storlek har de cirka 20 meter diameter och cirka 3 meters höjd i centrum som smalnar av till cirka 0,5 meter vid ytterkant, det krävs sprängning av gropar med cirka 21 meter diameter och cirka 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen skall användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m3 betong som transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. Den nedersta delen av tornet, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. Efter 3-4 veckor har betongen härdat varefter montering av tornet kan ske. Ingjutningssektionen sticker då upp cirka 0,5 m ovan mark men blir dolt när tornet kommer på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalité samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter.»

Den svenske utrederen antyder at det vil gå med ca. 350 m3 betong til hvert fundament. Når 1 m3 betong avgir ca. 300 kg CO2-utslipp, vil hvert fundament «slippe ut» 105 tonn CO2.

Austri har søkt konsesjon for inntil 50 vindturbiner. Omgjort i CO2-utslipp vil det bli omtrent 5250 tonn CO2! Legger man til CO2-utslippene fra produksjonen av armeringsjern som må til, er vi oppe i en anselig sum med utslipp. Grunnforholdene i Raskiftet vil by på store utfordringer for utbygger. Veier og fundamenter i Töftedalsfjellet vindkraftpark er lagt utenom myrområder. I Raskiftet er det tilgangen på vind som vil legge traseen for veier og fundamenter. Man kan derfor regne med at det vil gå med flere m3 betong til disse fundamentene!  

Den mest miljø- og klimavennlige energien er den som ikke brukes!