Det er viktig at den økonomiske kalkylen for vindkraft inkluderer alle systemomkostningene - også for el-nettet og reguleringsbehovet!
Under NVEs sluttbefaring i Søre Osen sa NVEs direktør Per Sanderud: «Vann er billigere enn vind, men vi må se antallet småkraftverk opp mot hva ett vindkraftverk kan levere». Det direktøren «glemmer» å fortelle er at en ustabil vindkraftproduksjon forutsetter backup av vannkraft når vindkraftverket ikke kan levere kraft i vindstille perioder. Det er derfor ikke snakk om vind eller vann, men et både og! Satser vi derimot på energieffektivisering og oppgradering av eldre kraftverk, slipper vi problemstillingen, og sparer naturen for nye inngrep. Så hvilken løsning er mest miljøvennlig?
Om tilgangen på vind og vurdering av utbyggingsprosjektets lønnsomhet i Raskiftet
30. august 2012 kom Ola Børke med følgende kommentar til Lokalavisa Sør-Østerdal:
«Eidsivaselskapet Austri Vind er mer enn fornøyd etter ett og et halv års prøvedrift med vindmåling på Raskiftet. Prosjektleder Ola Børke i Austri Vind snakker om gunstigere forhold enn antatt. Vinden tilsvarer vindfulle Smøla, og enda litt til målt i fullasttimer, som er viktig når lønnsomhet i et utbyggingsprosjekt skal vurderes. Dessuten står målemasta på det antatt gunstigste punktet i hele utbyggingsprosjektet og med fri sikt til fjellene på Skreia.»
Vinden tilsvarer altså «vindfulle Smøla» som vurderes lagt ned på grunn av usikker lønnsomhet!
Hytteidyll, Søre Osen.
Et samfunnsregnskap som viser lokal verdiskapning på kr 600 pr kvm for hytter og kr 7 pr kvm for vindkraft!
På oppdrag fra «La Fjellet Leve», Engerdal, har Finn Vaagan Rådgivning (FVR) utarbeidet et «Samfunnsregnskap lokalt» for å synliggjøre verdiskaping, sysselsetting, forbruk og skatter. Vindkraftutbygging og Hyttenæringen er analysert og sammensatt med bakgrunn i bl.a. utbyggingsavtalen mellom Engerdal kommune og Austri Vind DA og ulike innspill med ønske om nærmere tilleggsinformasjon omkring tallbegrepene og oppsummeringen (både de kvantitative og kvalitative verdier).
Formålet har vært å identifisere og prioritere mellom ulike tiltak (her ment vindkraft og hyttenæring) for å svare på et problem/utfordring og å oppnå konkrete mål.» I et lokalt samfunnsmessig perspektiv må man også se på de bakenforliggende mekanismer som handler om hvordan disse pengene skapes ved bruk av kompetanse, kunnskap, kapital og arbeid med det formål å skape økonomiske verdier.»
Link til dokumentet:
Kraftprisen må opp!
Sier politikerne ja til Raskiftet vindkraftverk, sier politikerne også ja til høyere kraftpriser i Åmot og Trysil kommuner uten at klimagevinsten er dokumentert.
En enkelt vindturbin koster cirka 30 millioner kroner. Raskiftet vindkraftverk koster 1,4 milliarder kroner, men inntektene er avhengig av kraftprisen. Fornybar energi blir subsidiert med grønne sertifikater som betales av forbrukerne.
«Likevel må kraftprisen opp for at vi skal tjene penger», sier Ola Børke i Austri Vind.
Kilde: Østlendingen 25. januar 2013.
"Raskiftet vil ikke ha vesentlig betydning for forsyningssikkerheten lokalt, regionalt eller nasjonalt etter vår mening." - Fylkesmannen i Hedmark
Raskiftet samfunnsøkonomisk lønnsomt?
«NVE ønsker ikke å pålegge tiltakshaver å utrede hvordan tilsvarende strømforsyning kan skaffes på andre måter, men vi forutsetter at NVE vurderer dette kraftverket opp mot kapasitetsøkning på vannkraftverk i området.» - Fylkesmannen i Hedmark
Fra Fylkesmannens faglige vurdering:
«Etablering av vindkraftverk er konfliktfylte, og den energi- og klimamessige betydningen omdiskutert. Etter det vi ser på Zero sine hjemmesider, er årsmiddelvind på ca. 7 m/s (som i dette området) i nedre grense for hva som er lønnsomt å utnytte. I forbindelse med konsesjonsbehandlingen forutsettes det at NVE vurderer tiltaket som klart samfunnsøkonomisk lønnsomt.»
Fylkesmannen har merket seg:
«Fylkesmannen har merket seg at gjennomføring av det omsøkte tiltaket vil gi en gjennomsnittlig årlig produksjon på 340 Gwh. I følge søknaden vil en vindturbin gi strøm nok til å forsyne ca. 450 husstander med elektrisk kraft. Vi ser av andre saker at NVE vurderer at utbygging av vindkraft er i tråd med Regjeringen og Stortingets målsetninger om produksjon av fornybar energi, og derfor ikke stiller krav til utredning av alternative måter å skaffe energi i den enkelte konsesjonssøknaden.
Det produseres store mengder elektrisk kraft fra vannkraftverk i Åmot/Trysil. Området har per i dag overskudd av strøm, og et bidrag fra Raskiftet vil ikke ha vesentlig betydning for forsyningssikkerheten lokalt, regionalt eller nasjonalt etter vår mening. Det forutsettes at det er tilstrekkelig nettkapasitet, og at tilførsel fra Raskiftet ikke vil utelukke oppgradering/kapasitetsøkning i eksisterende vannkraftverk i området fordi nettkapasiteten vil være «brukt opp».»
Eksperter: naturen har ingen prislapp
Vi kan ikke sette en prislapp på alle delene av naturen, sier regjeringens ekspertutvalg som har vurdert verdiene av tjenestene miljøet gir oss.
Ekspertutvalget om verdien av økosystemtjenester la 29. august fram sin utredning med navn «Naturens goder – om verdier av økosystemtjenester» for miljøvernminister Bård Vegar Solhjell.
– Natur er ikke en kuriøs luksus, men selve grunnlaget for vår sivilisasjon, sa utvalgsleder Stein Lier-Hansen, som til daglig er adm. dir. i Norsk Industri og tidligere har vært statssekretær i Miljøverndepartementet og direktør for Direktoratet for naturforvaltning. – Vi tar ikke nok hensyn til hvilke verdier vi taper når vi bygger ut og ødelegger natur, og må endre måten vi beregner verdier og fatter beslutninger, sa Lier-Hansen. – Bygging av motorvei gjennom våtmarksområdet i Hamar er et grotesk eksempel på hvordan kortsiktig nytte trumfer langsiktig bærekraft, sa Lier-Hansen.
Skrikende behov for kunnskap
I følge utvalgets rapport er det enorme verdier på spill, men vi har et skrikende behov for kunnskap om hvordan vi best kan unngå å skade disse verdiene. Utvalget maner til en massiv satsning på økt og bedre systematisert kunnskap om økosystemene, som er selve livsgrunnlaget vårt, og på overvåkning og kartlegging.
– Vi har ikke fulgt handlingsregelen om å bruke overskuddet fra Oljefondet til forskning og utvikling, så penger burde ikke være noe problem, påpekte Lier-Hansen.
Målene for utredningen er å gi større forståelse av naturverdiene våre, og synliggjøre verdiene for beslutningstakere og den generelle befolkningen. Den viser hvordan verdsetting av natur kan brukes som et supplement til dagens økologiske, etiske og samfunnsvitenskapelige argumenter, men utvalget advarer samtidig mot å sette en prislapp på alle typer økosystemtjenester.
Intakt natur har en uerstattelig verdi
– Vi vet nok til å konkludere med et skrikende behov for handling, men alt for lite til å beregne presist hvilken verdi naturen har, sier Christian Steel, generalsekretær i SABIMA. – Intakt natur med fungerende økosystemer har en absolutt og uerstattelig verdi både for oss og våre etterkommere.
Økonomien mangler begreper for å verdsette pollinering
Verdivurderinger av økosystemtjenester kan bli et viktig verktøy for å formidle og synliggjøre naturverdiene i møte med klassisk, kortsiktig samfunnsøkonomisk argumentasjon. Det kan også brukes til å kommunisere naturverdier på tvers av ulike sektorer og få en mer helhetlig naturforvaltning. Dette er spesielt viktig i møte med en økonomisk argumentasjon som ikke inneholder begreper og verktøy for å verdsette økosystemtjenester som for eksempel pollinering, flomvern og vannrensing.
– Samtidig skal på ingen måte penger og marked overta for forvaltning, juss og føre-var-vurderinger, understreker Steel. – Dette påpeker utvalget svært tydelig, og det er vi helt enige i.
Fjern tilskudd til hogst i bratt terreng
Utvalget kommer med flere konkrete forslag. – Vi er ikke minst glade for at et enstemmig utvalg konkluderer med at tilskuddet til hogst av skog i bratt og ulendt terreng må avvikles, sier Steel. – Dette er en åpenbar miljøfiendtlig ordning og feilbruk av penger som vi lenge har jobbet for å bli kvitt.
Miljøvernminister Bård Vegar Solhjell satte stor pris på å få overrakt rapporten. – Tap av naturmangfold er sammen med klimaendringer en av verdens trusler, men får alt for liten oppmerksomhet. Samtidig er naturens tjenester så viktig for oss, og noe de fleste mennesker er opptatt av.
Rapporten «Naturens goder – om verdier av økosystemtjenester»:
Kilde: SABIMA, 29. august 2013
Ryningsnäs
Vindkraftverkets "levetid" og økonomi
Konsekvensutredningen fra E.ON anslår at vindkraftverk vil vare i 20 – 25 år. En fersk studie fra 2012 av tusentalls anlegg i Danmark og Storbritannia, viser imidlertid at turbinene slites betydelig hurtigere enn tidligere antatt.
Det er økonomiprofessor og tidligere energirådgiver for Verdensbanken, Gordon Hughes, som har levert rapporten på oppdrag av Renewable Energi Foundation. Allerede etter 10 år er el-produksjonen redusert betraktelig pga slitasje og havarier. 12 – 15 år gamle er de uøkonomiske å drive og behøver erstattes med nye turbiner. Turbinkostnadene utgjør 70 – 75 % av investeringskostnadene, iflg. E.ONs utredning.
Denne rapporten stemmer med hva vi kjenner til fra Norge. I 2010 hadde for eks. hele 14 av Hydros 17 vindturbiner hatt større havari der gearkassen hadde måttet byttes ut. I oktober 2011 hadde Smøla vindkraftanlegg ulike typer sprekkdannelser i opptil 14 vindturbiner som var under 10 år gamle. (Teknisk ukeblad 28.10.2011)
Sprekkdannelser er nok ikke det eneste som får vindmøller til å havarere. Allerede i 2007 ble det kjent at åtte av de 68 vindmøllene på Smøla hadde fått hovedlagrene ødelagt av lynnedslag. SINTEFs statistikk viser at Indre Østfold, sammen med Oslo-området, har flest registrerte lynnedslag pr. år. Det er en dramatisk økning i antall lynnedslag, og Meteorologisk institutt spår en ytterligere økning på 25 % frem til 2050. Iflg. professor emeritus i elkraftteknikk Odd W. Andersen, finnes det ingen effektiv sikring mot lynnedslag i vindturbiner.
Nord-Trøndelag fylkeskommune har satset stort på vindkraft. Gjennom 9 år kan de ha tapt mer enn NOK 500 mill. (Fylkeskommunen har ikke oversikt!) Nå må de spare 200 mill. bl.a. ved oppsigelser av ansatte. I Värmland må Karlstad og Hammarø kommuner investere opptil 100 mill. svenske kroner for å få i gang et vindkraftprosjekt i Vänern etter at den finske turbinleverandøren gikk konkurs.
Vindkraft er ikke lønnsomt. Den blir subsidiert av oss forbrukere i 15 år gjennom såkalte grønne sertifikater (nå kalt elsertifikater). Hva da når turbinene er utslitte eller havarert etter for eksempel 12 – 15. år? Hva med skatteverdien av vindkraftverkene, og hva med den prosentvise driftsinntekten til grunneierne? I 2020 er det slutt på ordningen med de grønne sertifikatene. Hvordan skal produsenten eventuelt finansiere nye turbiner? Eller hva med ansvaret for eventuelt å fjerne vindkraftverkene?
Grete B. N.
Publisert som leserinnlegg i Smaalenene onsdag 13. februar 2013
Kilde: Motvindkraft Marker
Smøla vindpark trues av nedleggelse grunnet usikker lønnsomhet!
Norges første vindpark, Smøla i Møre- og Romsdal, kan bli nedlagt fra 2025 om ikke lønnsomheten bedres. I løpet av høsten skal Statkraft og SAE Vind vurdere framtida til parken som består av 68 vindturbiner.
Jannicke Nilsen – Teknisk Ukeblad:
Konsesjonen til Smøla vindpark varer til 2025, mens levetiden for en vindturbin ligger på rundt 20 år. De 48 yngste turbinene på Smøla som ble satt i drift i andre utbyggingstrinn i 2005, har dermed en estimert levetid til 2025.Til tross for at utbygging av vindparker gjerne krever ti års arbeid og utbyggingskostnader i milliardklassen, er det ingen automatikk i at Smøla vindpark blir oppgradert og får forlenget levetid. Usikker lønnsomhet er årsaken.
Trenger fornying
– Hovedtrekket er at Statkraft er avhengig av elsertifikater for å gjennomføre en repowering (fornying, red. anm.) av Smøla. Denne støtteordningen går ut i 2020. Hvis fornyingen skjer etter 2020, ser det ikke ut til å gå økonomisk rundt for vindparken. I så fall blir det rett og slett en nedleggelse av Smøla, sier direktør i prosjektutvikling, Knut Andreas Molstad, i SAE Vind (Statkraft Agder Energi Vind DA) til Teknisk Ukeblad. Mollestad er ansvarlig for den første fasen av planleggingen, og presiserer at ingenting ennå er avklart.
Haster med avklaring
Statkraft vil også se på muligheten for å oppgradere vindparken innen utgangen av 2020, slik at de nye turbinene og den nye konsesjonen til Smøla faller inn under ordningen med elsertifikater. Men skal Statkraft rekke å få ny konsesjon og gjennomført en oppgradering av vindparken, har selskapet svært dårlig tid. Fornying av konsesjoner for gamle vindparker er upløyd mark i Norge. I tillegg er rammeverket rundt fornying av disse vindparkene heller ikke klart.
– Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) jobber med regelverket for «repowering», og vi venter på resultatet av dette. Men som sagt, skal oppgraderingen få elsertifikater, må alt være på plass i 2020, sier Mollestad.
Skifte brukbare turbiner
Skal Smøla oppgraderes i 2020, innebærer det også at turbiner som ikke har gått ut på dato skiftes ut.
– Lønnsomheten kan tenkes å gå ned om man fornyer før levetiden går ut. Det er en av tingene som må regnes på. Men på den andre siden kan man få betydelig større produksjon med nye turbiner, sier Mollestad.
– Hva slags turbiner kan i så fall erstatte de gamle 2 MW og 2,3 MW turbinene?
– Det blir spekulasjoner, men det har skjedd en utvikling for turbiner som er egnet for forholdene på Smøla. Vi kan se for oss en 40–50 prosent høyere installert effekt per turbin. Den naturlige størrelsen å erstatte de gamle med vil være en turbin på i overkant av 3 MW, sier Mollestad.
Forstudie
Statkraft og SAE Vind planlegger nå en forstudie hvor framtiden til Smøla vindpark meisles ut. Her skal forhold som layout, nettkapasitet, gjenbruk av infrastruktur, ny kunnskap og erfaringer, samt lønnsomhetsvurderinger gjøres.
– Man ønsker å se på de mulighetene som finnes. Man må finne ut av dette relativt snart, for dersom parken skal fornyes, er det en jobb som skal gjøres og en konsesjon som skal fornyes. Dersom dette ikke skal skje, skal turbinene og tårnene tas ned, og området i størst mulig grad bli tilbakestilt slik det var før. Transformatorstasjonen blir værende, sammen med øvrig bygningsmasse, som tilhører det regionale nettselskapet, sier Mollestad.
Regler for fornying
NVE har så langt ikke gitt føringer for hvordan demontering av vindparken skal utføres. I øyeblikket jobber direktoratet med å avklare hvor store utbedringer en eksisterende vindpark må gjennom før den kvalifiserer til å motta elsertifikater.
– Forskriften for elsertifikat er ikke tydelig på hvordan man skal beregne effektøkning i vindkraftverk, og vi jobber med å avklare dette og når et vindkraftverk er å anse som helt nytt, sier seksjonssjef Mari Hegg Gundersen i NVE. Det norske regelverket ligger fast. De som skal få utløst elsertifikater må komme i drift innen utgangen av 2020, sier Hegg.
Kilde: Nyheter Teknisk Ukeblad 29. august 2013.
Det var en gang..... En dansk Tvindmølle.
OFFENTLIGGJØRING AV VINDKRAFTDATA
NVE vurderer å offentliggjøre detaljerte data om vindkraftverkenes produksjon. Det vil ikke Statkraft som vil hemmeligholde vindkraftproduksjonen. Til forskjell fra Statkraft, har ikke Lars Helge Helvig, daglig leder i Norsk Vind Energi, problemer med at detaljerte produksjonsdata fra vindparkene offentliggjøres.
Øyvind Lie – Teknisk Ukeblad, 19. juni 2013.
I dag offentliggjør Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) en gang i året tall for årsproduksjonen for hver enkelt vindpark i Norge. Nå planlegger imidlertid direktoratet å gå mer detaljert til verks, og offentliggjøre timesverdier av produksjon for hver enkelt vindmøllepark. Dataene skal publiseres på etterskudd, med jevne mellomrom noen ganger i året. «Det er ikke planer om å publisere data for enkeltturbiner, så dataene vil ikke avsløre selskapenes strategi for optimalisering av kraftproduksjonen», sier rådgiver David E. Weir i NVE til Teknisk Ukeblad.
Juridisk vurdering
Direktoratet har nå satt i gang en juridisk vurdering av spørsmålet.
«NVE kan i utgangspunktet ikke se at historiske produksjonsserier er opplysninger som gjelder drifts- eller forretningsforhold som det vil være av konkurransemessig betydning å hemmeligholde», sier Weir. Han understreker at dataene kan være til stor nytte for miljøer som jobber med tekniske løsninger for å optimalisere vindkraftproduksjonen i Norge, for eksempel ved å utvikle nye produksjonsprognoser og samkjøringsmodeller for vind- og vannkraft. «Hvis det ikke finnes gode grunner til å holde det hemmelig, bør vi gi det ut. Nå ber vi om innspill til saken fra kraftbransjen», sier Weir. Dataene finnes allerede tilgjengelig hos Statnett, så det krever ikke ekstra arbeid fra produsentene til å publisere det.
Vassdrags- og energidirektør Per Sanderud mener publisering av dataene kan bidra til å redusere usikkerhet i vindkraftbransjen. «For på dette området er det viktig å komme på offensiven. Det vil styrke den norske vindkraftens posisjon», sier han til Teknisk Ukeblad.
Fornuftig
Daglig leder Lars Helge Helvig i Norsk Vind Energi, som står bak Høg-Jæren Energipark, er enig. «Det NVE tenker her er fornuftig, så vi er åpne for det,» sier han til Teknisk Ukeblad.
– Men kan det ikke være problematisk at konkurrentene får dra nytte av arbeidet dere har investert penger i?
– Vi tror dette er bra for bransjen totalt sett, sier Helvig.
Svekker konkurransen
Statkraft avviser imidlertid forslaget bastant. «Vi driver langsiktig og kommersielt i et marked der vi konkurrer med andre aktører. Derfor er det viktig å beskytte forretningskritisk kunnskap som vi har tilegnet oss gjennom våre investeringer i anlegg og analyser», sier kommunikasjonssjef Torbjørn Steen i Statkraft til Teknisk Ukeblad. Han sier Statkraft har som grunnholdning at sunn konkurranse i kraftmarkedet bidrar til at samfunnet får den beste utnyttelsen av naturressursene i det lange løp.
– Vi mener at det svekker konkurransen i kraftmarkedet dersom vi offentliggjør detaljerte data.
Ingen landskamp
– Hvor detaljert bør publiseringen være?
– Vi mener at det bør være tilstrekkelig å offentliggjøre den årlige produksjonen for hver enkelt vindpark, og at disse dataene dokumenterer hva samfunnet får tilbake i form av fornybar kraftproduksjon ved å støtte vindkraften.
– Men for å vinne fornybarlandskampen mot Sverige, altså å sikre oss minst halvparten av elsertifikatene, er det vel fornuftig at Statkraft bidrar med å være åpen om sine produksjonsdata?
– Vi er ikke med i noen landskamp, vi er for full konkurranse, sier Steen.
Vil gå enda lenger
Daglig leder Lars Tallhaug i Kjeller Vindteknikk mener bransjen vil ha store fordeler av å dele sine driftserfaringer i større grad enn nå. Han mener derfor NVE bør gå enda lenger enn de foreslår, og kreve offentliggjøring for forventet produksjon og avvik hver enkelt vindmølle, og ikke kun på parknivå. Han medgir imidlertid at de aktørene som i dag er best vil tape på slike krav til åpenhet, fordi det vil bli enklere å ta igjen forspranget for de som ikke er så flinke.
– Men bransjen totalt sett ville definitivt hatt en fordel av det. Erfaringsdelingen har vært ganske begrenset til nå, sier han.
NVE har imidlertid ingen planer om å offentliggjøre kraftproduksjonen for hver enkelt turbin, opplyser Weir. Det ville nemlig ført til urimelig mye arbeid for produsentene siden dette er store mengder med data som lagres i produsentenes egne databaser.
Bibliska prognosen: Vindkraften på väg mot kollaps
På trykk SvD Näringsliv 9. september 2013.
En av de första ekonomiska prognosmakarna siade om att efter sju feta år skulle följa sju magra. Denna tidiga konjunkturcykelanalys har fortfarande stor bärkraft, och är också en stånde bibliska utsaga med stort prognosvärde för den svenska elmarknaden.
Mycket talar för att de svenska elpriserna kommer att vara mycket låga, under minst sju år framåt. Mest utsatta av denna ekonomiska 0:7-diet är nyinstallerad kapacitet med höga kapitalkostnader. Många vindkraftoperatörer kommer att få det mycket tungt. Men även den haltande jätten Vattenfall kommer att få det jobbigt, då kassaflödet från den hittills extremt lönsamma svenska verksamheten kommer att pressas och göra att räntekostnaderna och den obefintliga lönsamheten i det fatala Nuonförvärvet till en allt tyngre börda.
Varför är det osannolikt att de sju goda åren forsätter? Och varför är vindkraftsbolagens vackra regressionsanalyser med tydligt stigande elpriser bara fromma drömmar? De svenska och europeiska elpriserna började ta fart under 2005. En av de viktigaste drivkrafterna till detta var att EU då införde utsläppsrättssystemet för koldioxid. (”Superkonjunkturen” bidrog också.) Från att inledningsvis ha handlats runt 7 euro per ton koldioxid så steg utsläppsrättspriset till som högst 34 euro per ton under hösten 2006.
Priset kollapsade sedan för denna första allokering, då det fanns ett överskott på utsläppsrätter. Men med den nya allokeringen för perioden 2007–2012 hade systemet starmats upp. Priserna på utsläppsrätter handlades mellan 14 och 34 euro per ton fram till 2009. Därefter halkade det ner till runt 20 euro, för att under 2013 åter kollapsa. För elproducenterna var detta ett otroligt fördelaktigt system. Eftersom även de som genererade ”fossil” el fick gratis utsläppsrätter rullades hela kostnaden för utsläppsrätterna över på kunderna, där varje euro för ett ton CO2 i princip motsvarar en euro per MWh.
I efterhand framstår systemet som bisarrt och nästan kriminellt. EU införde en privat beskattningsrätt för kraftproducenterna, utan att någon styrning av hur dessa ”övervinster” skulle användas, även om det antogs att kraftindustrin med de höga elpriserna skulle investera i nya och utsläppsfria kraftkällor. I några fall blev det så, men i andra fall ledde det till en närmast patologisk hybris, som Vattenfall och Lars G Josefssons Nuonförvärv.
Priset på utsläppsrätter slog helt igenom på de svenska elpriserna, trots att andelen fossilbaserad elkraft var marginell. Avvecklingen av reaktorerna i Barsebäck 1999 och 2005 fick också stor påverkan. Därmed var det tidigare svenska elöverskottet borta. Den så kallade ”eljuntan”, Vattenfall, Eon och Fortum hade glada dagar. Genom att de kontrollerade den svenska kärn- och större delen av vattenkraften lyckades de på ett ”magiskt” sätt styra produktionen så att elpriset alltid hamnade på marginalkostnaden för den dyra kolkondenskraften. Utbyggd överföringskapacitet till kontinenten spelade också in i denna priskontrolleringsorkester. De kontinentala priserna började gälla även i Sverige. Det märkliga var att när priserna sjönk kraftigt i Tyskland, så påverkades inte priserna här, på grund av att överföringskapaciteten då gick ner. Magi?
Men nu har förutsättningarna helt ritats om. Priset på utsläppsrätter har kollapsat. Samtidigt har den svenska produktionsbalansen ändrats pågrund av den stora utbyggnaden av vindkraft och biobaserad kraftvärme. Vindkraftproduktionen beräknas i år stiga till 9,5 TWh och med beslutade och pågående utbyggnader beräknas den till 13,5 TWh 2015 och biokraft generarade drygt 12 TWh i fjol och ökar.
Därmed ser det ut som om målet för elcertifikatsystemet om ett tillskott på förnyelsebar el i Sverige och Norge på 26,2 TWh till år 2020 kommer att nås i förtid. Det gör att priserna på elcertifikat kan beräknas gå mot noll redan under 2016. Höjd effekt i de kvarvarande kärnkraftverken kommer också att bidra till att elöverskottet växer. Den nya volymen kraft med låga marginalkostnader gör att det blir mycket svårare för elproducenterna att styra elpriset mot energislag med höga marginalkostnader.
Lägg därtill att efterfrågan från den elenergiintensiva basindustrin kommer att sjunka påtagligt. Riksbankens räntepolitik och den därmed extremt starka kronan, svag konjunktur och strukturellt sjunkande efterfrågan gör att utslagningen riskerar att bli extremt stor. Skogsindustrin kommer att stå med ett växande fiberöverskott, som också kan leta sig till energisektorn.
Visst, låg tillrinning i vattenmagasinen och låg tillgänglighet för kärnkraften, som i nuläget, kommer att fortsätta påverka elpriset på kort sikt. På lång sikt kommer det att vara lågt. Och risken är att miljösatsningen på vindkraft kommer att leda till att den svenska naturen kommer att vara full av fladdrande stål- och kompositskrot om tio år. För några medel för att garantera en nedmontering av vindkraftverken om lönsamheten kollapsar finns inte. ”Unintended consequenses” för att prata med Karl Poppers ord.
Er vindkraften på vei mot kollaps?
«Det virker som om kommunens politikere lever i en salig vindmiks av fantasier og virkelighet», skriver Henry Urdal, Egersund.
Debattinnlegg Henry Urdal, Stavanger Aftenblad 12. september 2013.
Mens kommunene i Eigersund og Dalane satser for fullt på vindkraftutbygging, kommer stadig flere tegn på at vindkraften i Sverige er på vei mot kollaps.
Dystre framtidsutsikter
Fra Bibelen heter det: «Etter de sju fete årene kommer de sju magre årene». Og det er de sju magre årene som vårt naboland synes å gå inn i nå. El-prisene kommer til å være svært så lave – i minst sju år til. For mange nylig bygde svenske vindkraftverk med høye kapitalkostnader, er dette dystre framtidsutsikter.
I 2016 kommer Finland til å sende ut nye 1600 MW strøm på det nordiske kraftmarkedet via verdens største kjernekraftverk. Og finnene planlegger å bygge flere av samme type. Dette sammen med voldsomme mengder med allerede utbygd strømproduksjon og mere ny utbygd fornybar strøm, vil føre til at el-prisene i Norge og Norden vil holde seg lave i årene framover. Hvor blir da lønnsomheten av? For det er vel meningen at vindkraften skal være bærekraftig?
Underlige slagord
I Eigersund og Dalane i Bjerkreim kommune går ordføreren friskt ut med nytt slagord «Vind og vekst». Turister skal lokkes til bygda med propeller og slagord. Disse slagordene lyder nokså underlige.
I store deler av Norge, Sverige, Danmark, Europa og resten av verden, hvor disse vindturbinmonstrene bygges, blir de hatet som pesten. Men i Bjerkreim skal de altså bli til «safaripregede» turistmagneter.
Det virker som om kommunens politikere lever i en salig vindmiks av fantasier og virkelighet.
http://www.bellona.no/nyheter/nyheter_2013/Atomkraft_i_Finland_storst_og_forst
http://dalane-tidende.no/index.php?page=vis_nyhet&NyhetID=13181
Om vanskelighetene i energibransjen og subsidieringen
Marknad och politik är väldigt hårt integrerat
"Huvudårsaken til det miserabla tilståndet för elbolagen i Europa ska enligt bolagen vara att det nu finns alltför starka subventioner til produktion av förnybar energi".
Nyheter SvD Näringsliv 10. september 2013: Vattenfall till attack mot EU
Statliga Vattenfall går idag tillsammans med Europas övriga energijättar till attack mot EU:s energipolitik. Klockan 16 ska Gérard Mestrallet, vd för GDF Suez, ett av världens största energibolag, meddela att Europas energisäkerhet är under hot.
Det är Financial Times som har talat med Mestrallet inför dagens framträdande i EU-parlamentet. Och enligt uppgifter till den brittiska tidningen är det en nattsvart bild över Europas energimarknad som kommer att målas upp: Europas energisäkerhet är hotad, koldioxidutsläppen ökar, investeringarna i energisektorn minskar och bolagens bränslepriser stiger - de fyra punkterna kommer bolagen att lyfta upp idag, enligt Financial Times.
«Det här visar att branschen just nu är uppe på tå. Det sätter också fingret på hur situationen ser ut just nu i Europa. Marknad och politik är väldigt hårt integrerat», säger Ingvar Matsson, energianalytiker på Swedbank till SvD Näringsliv. Huvudorsaken till det miserabla tillståndet för elbolagen i Europa ska enligt bolagen vara att det nu finns alltför starka subventioner till produktion av förnyelsebar energi. Detta ger då ett överutbud på energi som pressar priserna. «Vi måste minska takten på byggandet av ny sol- och vindenergi i Europa, det nuvarande är inte hållbart», säger Gérard Mestrallet, vd på GDF Suez, till Financial Times. Samtidigt framför han att statliga subventioner borde fokusera på teknik som ännu inte är fullt utvecklad, exempelvis vågenergi.
«De talar i egen sak. De har sin syn på hur det ser ut på Europas energimarknad. Andra intressenter, exempelvis från de som representerar förnyelsebar energi, delar inte allt av detta. Men jag tror också att de stora bolagen är uppriktigt oroade för att marknadsmekanismerna nu helt håller på att sättas ur spel. Det gör det svårt för dem att navigera ur ett företagsekonomiskt perspektiv», säger Ingvar Matsson. «Trots allt är de här bolagen ändå ryggraden i Europas energiförsörjning», säger Matsson.
De bolag som nu gör gemensam sak i EU-parlamentet är, vid sidan av svenska Vattenfall och franska GDF Suez, italienska Enel, tyska Eon, holländska GasTerra, spanska Gas Natural och Iberdroal. En anledning till att bolagen nu lägger fram sin åsikt i EU-parlamentet är, enligt uppgifter till Financial Times, att man vill pressa EU:s beslutsfattare till en ny klimat- och utsläppspolitik. Det finns idag en splittring mellan EU-nationerna om huruvida olika klimatmål ska sättas upp mellan åren 2020 och 2030.
Vindkraftnyheter.se 13. september 2013: Vindkraftföretaget Windreich ansöker om konkurs
Koncernens chef avgick
Windreich, ett företag inom den havsbaserade tyska vindkraftsektorn, känt för tvärsäker optimism, ansökte enligt företagsledningen om konkurs hos Esslingens domstol i början av september. Även koncernens ägare Willi Balz, avgick i samband med konkursansökan för att ” öppna vägen för ett framgångsrikt slutförande av de redan långt gångna finansieringssamtalen om havsbaserade vindkraftsverket MEG 1", som det uttrycktes i ett pressmeddelande den 10 september 2013.
– Det stod klart under samtalen med våra investerare att en förändring i ledningen var en förutsättning för en framgångsrik fortsättning på samtalen, sade Windreichs nya chef Werner Heer.
Under 2012 drabbades Windreich av en förlust på 10 miljoner euro på en omsättning runt 100 miljoner euro. Nettovinsten året innan hade varit 10 miljoner euro på en omsättning på 161 miljoner euro. Dessutom kostade turbintillverkaren Fuhrländers konkurs året innan 21 miljoner euro för Windreich.
MEG 1 är en vindkraftpark som ska byggas ca 45 km norr om den tyska Nordsjön ön Borkum. Windreich hade redan investerat 119 miljoner euro i projektet. Enligt koncernens hemsida, skall byggandet av MEG vara klart i slutet av 2015.
Windreich har planerat, byggt och sålt vindkraftsparker och var länge en viktig aktör inom Tysklands havsbaserade vindkraftsparksexpansion.
Nya vd:n Heer meddelade att det pågår redan samtal med nya institutionella investerare, som det hette. Heer och Windreichs övriga chefer kommer att utarbeta en omstruktureringsplan under de kommande veckorna som ska lämna själva vindkraftprojektet MEG opåverkat av insolvensen. Planen kommer snart att presenteras borgenärer och investerare.