- Norges bidrag til Europas klimadugnad har hittil bare gitt billig strøm og smått med utslippskutt. Strømprisen i fjor var den laveste siden 2000.
Aftenposten Økonomi: 16.01.16.
VINDMØLLER
«Vi kan med landbaserede vindmøller konkurrere på markedsøkonomiske vilkår, og vi tager med glæde udfordringen op, så længe vi kan anvende vores nyeste teknologi.»
Budskabet fra Anders Runevad, adm. dir. i Vestas, i det britiske dagblad The Daily Telegraph er i udgangspunktet overordentligt positivt.
Ikke mindst efter indgåelsen af aftalen på FN’s 21. klimakonference i Paris kort før årsskiftet er det vigtigt, at vedvarende energikilder kan fortrænge fossile brændsler på et markedsøkonomisk fundament.
I årtier har vindmøllesektoren og dens ofte ukritiske klakører fortalt, at vindenergi «inden længe» vil kunne konkurrere med andre energiformer på lige vilkår – altså uden nogen form for direkte eller indirekte støtte.
Virkeligheden har imidlertid været, at såvel de danske husholdninger som erhvervslivet har måttet betale stadigt større milliardbeløb i støtte til vedvarende energikilder; ja, ikke nok med det – mange danskere har måttet lide den tort at blive ufrivillige naboer til vindmøller og den sundhedsskadelige, lavfrekvente støj, som de udsender.
Det ”vindmølleeventyr”, som skiftende danske regeringer er rejst rundt med som en succeshistorie, har ikke alene resulteret i, at danskerne betaler verdens højeste elpriser, men også generelt efterladt vindenergisektoren i stadigt større afhængighed af direkte og indirekte støtte.
Hidtil har intet peget i retning af, at vindenergisektoren ville kunne klare sig i en ren markedsøkonomisk konkurrence med andre energiformer, og ikke mindst derfor fortjener Anders Runevads udsagn opmærksomhed.
Det vigtigste element i løftet om at kunne klare sig i markedsøkonomisk konkurrence er, at Vestas skal kunne anvende den «nyeste teknologi», hvilket i praksis vil sige landbaserede vindmøller med en vingespidshøjde på op til 200 meter, hvor den maksimalt tilladte højde i dag er 150 meter.
Selvsagt vil vindmøller med en højde på det dobbelte af rådhustårnet i København være problematiske i det åbne landskab. Nogle vil formentlig tale om visuel destruktion.
Hvis det overhovedet skal overvejes at ændre lovgivningen og tillade opstilling af større vindmøller, vil det som udgangspunkt kræve, at de skal have markant større afstand til nærmeste nabo. I dag er grænsen fire gange møllens totalhøjde, men med kæmpemøllerne bør afstanden være f.eks. 10 gange totalhøjden. Tillige skal kravene til den lavfrekvente støj sænkes hørbart i forhold til dagens normer.
Lige så vigtigt er det, at eftersom de nye kæmpemøller ifølge Vestas-chefens udsagn kan opstilles på rent markedsøkonomiske vilkår, skal den sparede støtte krone for krone anvendes til at sænke elafgifterne samt at differentiere elpriserne over døgnet, så der omsider skabes et økonomisk incitament til at indføre intelligente elnet.
Det siger sig selv, at eksisterende vindmøller tæt på nabobebyggelser skal nedtages for herigennem at fjerne støjgenerne, og sidst – men ikke mindst – skal kæmpevindmøllerne placeres geografisk mere retfærdigt, dvs. at vindressourcerne i kystkommuner som Frederikssund, Halsnæs og Gribskov skal udnyttes mere, end tilfældet er i dag.
Det er glædeligt, hvis vindmølleteknologien omsider kan konkurrere på markedsøkonomiske vilkår, da bæredygtige, vedvarende energiformer skal findes gennem fri konkurrence og ikke det støttevanvid, der – også på dette felt – har efterladt danskerne som verdens mest skatteplagede folk.
HOTADE. Reaktorerna i uppländska Forsmark kan behöva stängas, enligt Vattenfall.
FAKTA: Kärnkraft snabbavvecklas
Statliga Vattenfall varnar för nedsläckning av hela den svenska kärnkraften, vilket skulle utlösa förluster på tiotals miljarder kronor. Om inte den omstridda effektskatten slopas hotas kraftkoncernens samtliga reaktorer av förtida stängning.
”Det vore förödande för elförsörjningen och dessutom hotas enorma värden. Nu måste regeringen ta sitt förnuft till fånga och agera”, säger Torbjörn Wahlborg..
Han är chef för Vattenfall Generation och ansvarig för bolagets kärnkraftverk. Och han uppger att krisen som skakar den svenska kärnkraften i grunden har förvärrats ytterligare.
”Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsam.”
Så sent som i september beslutades att två av de fyra reaktorerna i landets största kärnkraftverk, Ringhals, ska stängas i förtid. Strax därefter beslutades att två av de tre reaktorerna även i Oskarshamn, där Eon är huvudägare, ska stängas tidigare än planerat.
De historiska besluten som utlöste förluster på sammanlagt drygt 30 miljarder kronor för ägarna innebär att fyra av landets tio kärnkraftsreaktorer kommer att stängas senast 2020. Först ut att stängas blev Oskarshamn 2, som inte kommer att startas igen trots att den just har moderniserats för mångmiljardbelopp.
Besluten väckte stor oro bland näringslivsföreträdare, inte minst inom den stora elintensiva basindustrin, men även bland en rad oppositionspartier i riksdagen.
Hittills har planen varit att de övriga reaktorerna, som är större och modernare, skulle fortsätta att vara i drift ända in på 2040-talet. Men nu varnar alltså statens eget kraftbolag, som är majoritetsägare i både Ringhals och Forsmark, och därmed kontrollerar fem av de sex återstående reaktorerna, för att även de är hotade. Och läget börjar bli akut.
För att klara nya säkerhetskrav på så kallad oberoende härdkylning som träder i kraft 2020 krävs nämligen stora investeringar i samtliga reaktorer.
”För att hinna i tid behöver vi redan nu under 2016 fatta beslut om nya investeringar på i storleksordningen 4 miljarder kronor. Men som ansvarig ser jag just nu inte att det är ekonomiskt försvarbart att göra de investeringarna”, säger Torbjörn Wahlborg.
Och konsekvenserna skulle bli dramatiska om alla bolagets reaktorer behöver stängas i förtid, anser Vattenfall. Dels skulle den redan krisdrabbade koncernen drabbas av nya jättelika förluster på ”flera tiotals miljarder kronor” när reaktorerna skulle bli värdelösa och värdet på anläggningarna behöva skrivas ned till noll. Enligt Di:s uppskattning handlar det sannolikt om i storleksordningen 35–40 miljarder kronor.
”Det vore en enorm kapitalförstöring. Dessutom skulle Sveriges elförsörjning utan tvekan bli allvarligt hotad.”
Han uppger att det krävs politiska beslut för att rädda den svenska kärnkraften och därmed trygga landets elförsörjning.
”Effektskatten på kärnkraft, som infördes i en tid när kraftbolagen tjänade pengar, måste bort till att börja med”, säger Torbjörn Wahlborg, och tillägger att Vattenfall har ”informerat regeringen om läget för kärnkraften” redan för flera månader sedan utan att något har hänt.
Men trots att regeringen så sent som under 2015 höjde effektskatten, är Vattenfall optimistiskt om att den omstridda skatten som varje år ger flera miljarder kronor till statskassan ska kunna avskaffas.
”Med tanke på de oerhört allvarliga konsekvenserna för landets elförsörjning har jag svårt att se att regering och riksdag kan tänka sig att skatta kärnkraften till döds”, säger Torbjörn Wahlborg.
Men det är inte säkert att ett avskaffande av skatten räcker för att rädda de svenska reaktorerna, hävdar Vattenfall. Bolaget anser också att elcertifikatsystemet, ett stödsystem för storskalig utbyggnad av förnybar el, bör ses över.
”Att fortsätta subventionera in el när det redan är stort överskott är inte bara onödigt utan skadar också marknaden.”
Dagens Industri: 07.01.16.
KRAFT I FOKUS. I september i fjol kom beskedet att reaktorerna 1 och 2 i Ringhals stängs senast 2020. Nu hotar (L) att hoppa av energikommissionen.
Liberalerna hotar att hoppa av energikommissionen och kräver ett krismöte om den svenska kärnkraften. Kravet backas upp av Moderaterna och Kristdemokraterna.
Men energiminister Ibrahim
Baylan lägger locket på.
Torsdagens avslöjande i Di om att Vattenfall varnar för att släcka ned hela den svenska kärnkraften har fått stor uppmärksamhet.
Budskapet är att kraftkoncernens samtliga reaktorer hotas av en förtida stängning om inte den omstridda effektskatten – som regeringen höjde 2015 och som beräknas inbringa drygt 4 miljarder till statskassan – slopas.
Liberalerna är mycket kritiska till regeringens agerande och kommer nu alla kalla till ett extra krismöte, inom ramen för energikommissionen.
”Jag vill kalla till ett krismöte så att vi på en gång kan diskutera den här skattefrågan. Den är helt central för den framtida energiförsörjningen i Sverige”, säger Maria Weimer, Liberalernas energipolitiska talesperson.
Om inte regeringen går med på Liberalernas krav och Vattenfall inleder en avveckling av fler kärnkraftverk hotar partiet att lämna energikommissionen.
”Det finns ingen mening att sitta kvar i en kommission som inte har något att säga till om längre, om vi redan har lagt ned den svenska kärnkraften”, säger Maria Weimer.
Liberalernas krav på ett snabbt möte om kärnkraften backas upp av Moderaterna, som känner en stor oro efter Vattenfalls besked.
”Nu är det upp till bevis för Stefan Löfven”, säger Lars Hjälmered, partiets energipolitiska talesperson.
”Vattenfall sträcker ut handen och säger att de politiska ledarna måste agera, annars är kärnkraften rökt.”
Även Kristdemokraterna vill ha ett snabbt möte för att diskutera kärnkraften och hela upplägget av energikommissionen.
”Vårt första möte i år är inplanerat till den 4 februari, vilket är för sent med tanke på det läge som uppstått. Vi borde ha ett extrainsatt möte”, säger Pernilla Gunther, KD:s energipolitiska talesperson.
Ibrahim Baylan (S), som leder regeringens energikommission, har tidigare öppnat för en diskussion om effektskatten men vill inte kommentera Liberalernas utspel. Det vill inte heller näringsminister Mikael Damberg (S), som hänvisar till Ibrahim Baylan.
”Det är viktigt att de partier som sagt att de är seriösa i energipolitiken ser till att man använder tiden i energikommissionen väl och löser de frågor som behöver lösas”, säger näringsministern.
Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson, hänvisar till en tidigare uppgörelse mellan S och MP.
”Miljöpartiet och Socialdemokraterna har enats redan i regeringsöverenskommelsen om att kärnkraften ska betala mer av sina samhällsekonomiska kostnader.”
Vad innebär det?
”Det innebär en tydlig insikt om att kärnkraften
är subventionerad och inte betalar sina samhällsekonomiska kostnader i dag och en ambition att justera det. Effektskatten är ett sätt att kompensera för att kärnkraftsindustrin inte betalar sin egen försäkring i dag.”
För att klara nya säkerhetskrav som träder i kraft 2020 behöver Vattenfall besluta om miljardinvesteringar redan i år. Men då krävs ett besked om sänkt effektskatt, enligt bolaget.
Liberalerna anser att ett första krismöte om kärnkraften måste hållas redan i nästa vecka och vill att även finansminister Magdalena Andersson (S) deltar på mötet.
”Baylan har flera gånger sagt att det här är en fiskal fråga och det verkar inte som att han har så mycket att säga till om där. Då är det viktigt att vi sitter ned med Magdalena Andersson i stället”, säger Maria Weimer.
Dagens Industri: 08.01.16.
VINTER ÖVER FORSMARK. Kärnkraften är missgynnad skattemässigt och därför är det klokt att sänka effektskatten nu när elpriset är så lågt. Det är bra att regeringen har lyssnat på kraftbolagens nödrop.
I torsdagens Di gav statsminister Stefan Löfven besked om de sex kvarvarande kärnkraftsreaktorerna: "Vi kommer inte att kunna minska antalet reaktorer hur mycket som helst." Energiminister Ibrahim Baylan tillade att reaktorerna behövs som "en brygga in i ett förnybart system på sikt".
Det är en välkommen tillnyktring. Om man så vill är detta en anpassning av regeringens politik till den verklighet som råder – precis som skett med asylpolitiken. Vissa saker är nämligen nödvändiga på kort sikt, men det innebär inte att det långsiktiga politiska målet behöver läggas åt sidan.
Regeringens politik är att forcera omställningen av energiproduktionen från kärnkraft till förnybara källor. Men nu visar det sig att det har gått väl fort med den förändringen, och därför är alltså beskedet att regeringen nu trycker på bromsen. Välgörande är också att Miljöpartiet uppges ha gått med på detta.
Konkret handlar det om effektskatten, som är en pålaga enbart på kärnkraften, och som beräknas på effekten och inte på produktionen. Med andra ord beskattas ett kärnkraftverk lika mycket oavsett hur mycket det för tillfället producerar.
Det är inte ovanligt att en skatt införs av en specifik anledning men många år senare motiveras på ett helt annat sätt. Så är det med effektskatten, som infördes för att inte missgynna ökad produktion i kärnkraftverken. Tanken, i regeringen Perssons proposition för 15 år sedan, var att produktionsskatten skulle omvandlas till en effektskatt men omfatta ungefär samma totalbelopp. På så vis skulle det bli intressant för kärnkraftsägarna att maximera produktionen eftersom det kunde ske utan att skatten ökade.
Men det har politikerna ”glömt bort”. När S–MP-regeringen drev igenom en höjning av skatten i fjolårets vårändringsbudget handlade motiveringen om att ”beakta förändringarna i den allmänna prisutvecklingen, dels därutöver skapa ytterligare finansiellt utrymme”. Varför skulle skatten på ett kraftverk följa den allmänna prisutvecklingen snarare än prisutvecklingen för just el? Elpriserna har ju gått ned – kraftigt.
Sanningen är förstås att skattehöjningen var en del i regeringens önskan att kärnkraften ska avvecklas.
Nu har de två stora kärnkraftsägarna i Sverige, Vattenfall och Uniper (Eon), sagt att de överväger att stänga sex reaktorer, utöver de fyra som redan har beslut om stängning. Ägarna varnar alltså för att samtliga reaktorer kan komma att stängas.
Det är inte uteslutet att de två kraftbolagen varnar lika mycket av politiska skäl som ekonomiska. Även om effektskatten helt slopades skulle kärnkraften ändå ha lönsamhetsproblem om den hålls i drift så länge att investeringarna i oberoende härdkylning måste göras. Men det hindrar inte att staten kan göra sin del för att minska kostnaderna. Som det är nu är kärnkraften missgynnad. Räknat på ett spotpris på 28,8 öre per kilowattimme får ett kärnkraftsbolag kvar 17 öre för sina omkostnader när fastighetsskatt, kärnavfallsavgift och effektskatt är betald, ett vattenkraftsbolag får kvar 19,8 öre efter fastighetsskatt medan ett vindkraftsbolag får kvar 45,4 öre eftersom det är kraftigt subventionerat genom elcertifikatssystemet. Uträkningen gjordes av Svenskt Näringsliv i fjol, och sedan dess har elpriset fallit ytterligare.
Regeringen beslutar inte längre om laddning eller stängning av kärnkraftverk. Inte heller styr politikerna över kraftbolagen, knappt ens över statliga Vattenfall. Så ska
det vara – politikerna ska ge förutsättningar, bolagen beslutar.
Men det innebär också att man inte kan kräva långsiktighet eller samhällsansvar från kraftbolagen
– de fattar beslut på företagsekonomisk grund.
Om politikerna under de närmaste åren ska trygga elförsörjningen måste de alltså agera för att kärnkraften inte ska snabbavvecklas. Därför är det rätt att kraftigt sänka eller avskaffa effektskatten, åtminstone så länge elpriset är lågt.
Sveriges kraftkapacitet behövs inte bara för en fungerande industri och för att värma hushållen en kall vinterfredag som denna. Det är också viktigt med marginaler av säkerhetspolitiska skäl – fråga de baltiska grannländerna vad det innebär att vara beroende av energiimport.
Det bästa är att vindkraften kan fortsätta byggas ut även om kärnkraften blir kvar ett antal år till.
Dagens Industri: 14.01.16.