27. sep, 2014
Den usynlige kapitalen
www.retten.no
En god kommentar om undervurdert Natur & Kultur!
27. sep, 2014
Tvivelaktigt behov av vindkraft
Vindindustrins
behov av stöd och subventioner är enormt, samtidigt som samhällsnyttan starkt kan ifrågasättas. Det finns därför ett behov att tillsätta en oberoende utredning
om vindkraftens totala samhällskostnader.
Kraven på en oberoende energikommission har också rests av Kungliga Vetenskapsakademien, men även Stefan Löfvèn (s), har föreslagit en blocköverskridande utredning av det framtida behovet av elenergi i Sverige.
Vindindustrin har nu kollapsat etiskt och ekonomiskt efter att under en lång följd av år ha lovat guld och gröna skogar till privatpersoner, offentlig sektor och småföretag. Winwind har gått i konkurs, Triventus, som 2010 betecknades som ett av årets ”gasellföretag”, befinner sig under rekonstruktion, trots att statliga Industrifonden bidragit med närmare 100 miljoner kronor. Nästan alla övriga vindkraftsbolag går också med stora förluster. Nu senast Arise Windpowers halvårsbokslut som redovisar en förlust på 16 miljoner. Och allt detta trots subventioner som för 2013 kan uppskattas till cirka 2 miljarder kr.
Även skattebetalarna i svenska kommuner som satsat på vindkraft, har drabbats hårt. Värst har det gått i Karlstad och Hammarö kommuner. Karlstad Energi belastades 2012 med 48 miljoner i vindkraftsfiaskot ”Vindpark Vänern”, ett äventyr som invigdes 2010, och som bara under 2013 kostat kommunernas skattebetalare 120 miljoner kronor pga flera havererade verk. Även vindkraftsbolaget Samkraft AB är på obestånd och behöver akut få in nära 100 miljoner kronor, vilket slagit hårt mot ett flertal kommuner, till exempel Gävle, Sandviken, Söderhamn, Eskilstuna, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstig.
Uppenbart saknar många mindre och medelstora kommuner kompetens att utvärdera vindindustrins propaganda och fluffiga prospekt. Så sent som i april 2012 skrev branschorganisationen Svensk Vindkraftsförening ett brev till regeringen där man beräknar hur varje nytt vindkraftverk går med nästan två miljoner kronor i förlust varje år, något som måste kompenseras med högre elpriser och mer subventioner, anser man.
Samtidigt hävdar vindindustrin att ytterligare omfattande vindkraftsutbyggnad behövs i Sverige. För närvarande är cirka 18 000 vindkraftverk på projekteringsstadiet på den svenska landsbygden (Källa: www.vindlov.se ). Även om bara en tredjedel av dessa byggs krävs därmed subventioner på över 250 miljarder kronor fram till år 2035 för att hålla vindindustrin under armarna (Källa: www.landskapsskydd.se ). Då har ändå inte indirekta subventioner för reglerkraft och nya stamnät inräknats. Dessa pengar skulle till exempel räcka till 10000–15000 fler jobb i den offentliga sektorn eller till minst sex moderna kärnreaktorer som producerar nästan tre gånger mer el, eller till att modernisera och energieffektivisera en miljon bostäder.
Vindindustrin och Energimyndigheten agerar nu gemensamt för att regeringen, vid vårens ”Kontrollstation 2015” i elcertifikatsystemet, ska höja subventionsambitionerna för vindkraften. Man propagerar också för ett högre elpris. Det som är bra för vindindustrin är uppenbart inte bra för Sverige, vilket accentuerar kravet på en oberoende undersökningskommission, oavsett vilken koalition som vinner valet i september.
Jonny Fagerström föreningen Svenskt Landskapsskydd
Marian Radetzki professor i nationalekonomi
Kilde: Second Opinion, 20. august 2014
Kraven på en oberoende energikommission har också rests av Kungliga Vetenskapsakademien, men även Stefan Löfvèn (s), har föreslagit en blocköverskridande utredning av det framtida behovet av elenergi i Sverige.
Vindindustrin har nu kollapsat etiskt och ekonomiskt efter att under en lång följd av år ha lovat guld och gröna skogar till privatpersoner, offentlig sektor och småföretag. Winwind har gått i konkurs, Triventus, som 2010 betecknades som ett av årets ”gasellföretag”, befinner sig under rekonstruktion, trots att statliga Industrifonden bidragit med närmare 100 miljoner kronor. Nästan alla övriga vindkraftsbolag går också med stora förluster. Nu senast Arise Windpowers halvårsbokslut som redovisar en förlust på 16 miljoner. Och allt detta trots subventioner som för 2013 kan uppskattas till cirka 2 miljarder kr.
Även skattebetalarna i svenska kommuner som satsat på vindkraft, har drabbats hårt. Värst har det gått i Karlstad och Hammarö kommuner. Karlstad Energi belastades 2012 med 48 miljoner i vindkraftsfiaskot ”Vindpark Vänern”, ett äventyr som invigdes 2010, och som bara under 2013 kostat kommunernas skattebetalare 120 miljoner kronor pga flera havererade verk. Även vindkraftsbolaget Samkraft AB är på obestånd och behöver akut få in nära 100 miljoner kronor, vilket slagit hårt mot ett flertal kommuner, till exempel Gävle, Sandviken, Söderhamn, Eskilstuna, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstig.
Uppenbart saknar många mindre och medelstora kommuner kompetens att utvärdera vindindustrins propaganda och fluffiga prospekt. Så sent som i april 2012 skrev branschorganisationen Svensk Vindkraftsförening ett brev till regeringen där man beräknar hur varje nytt vindkraftverk går med nästan två miljoner kronor i förlust varje år, något som måste kompenseras med högre elpriser och mer subventioner, anser man.
Samtidigt hävdar vindindustrin att ytterligare omfattande vindkraftsutbyggnad behövs i Sverige. För närvarande är cirka 18 000 vindkraftverk på projekteringsstadiet på den svenska landsbygden (Källa: www.vindlov.se ). Även om bara en tredjedel av dessa byggs krävs därmed subventioner på över 250 miljarder kronor fram till år 2035 för att hålla vindindustrin under armarna (Källa: www.landskapsskydd.se ). Då har ändå inte indirekta subventioner för reglerkraft och nya stamnät inräknats. Dessa pengar skulle till exempel räcka till 10000–15000 fler jobb i den offentliga sektorn eller till minst sex moderna kärnreaktorer som producerar nästan tre gånger mer el, eller till att modernisera och energieffektivisera en miljon bostäder.
Vindindustrin och Energimyndigheten agerar nu gemensamt för att regeringen, vid vårens ”Kontrollstation 2015” i elcertifikatsystemet, ska höja subventionsambitionerna för vindkraften. Man propagerar också för ett högre elpris. Det som är bra för vindindustrin är uppenbart inte bra för Sverige, vilket accentuerar kravet på en oberoende undersökningskommission, oavsett vilken koalition som vinner valet i september.
Jonny Fagerström föreningen Svenskt Landskapsskydd
Marian Radetzki professor i nationalekonomi
Kilde: Second Opinion, 20. august 2014
27. sep, 2014
Bærekraftig turisme - definisjon
Apropos reiseliv/turisme som skal leve side om side med industrielle vindkraftverk som fratar turiststedene sine natur- og kulturlandskap, tilfører turiststedene støy- og lysforurensning samt ødelegger
turiststedenes naturrikdommer som ikke er reversible. Her følger en populær definisjon av bærekraftig turisme:
«Et fint sted å bo, er også et fint sted å
besøke».
25. sep, 2014
Omringade av vindkraftverk
www.svt.se
360 vindturbiner kan bli 510
- Byarna ligger just vid länsgränsen mellan Jämtland och Västernorrland. Byborna tycker att de kommit i kläm mellan länen och de tre kommunerna Ragunda, Strömsund och Sollefteå. De upplever att ingen myndighet tar ett helhetsansvar för området, trots att bolagens egna utredningar visar att kraftverken stör."
Allt stöd till Ragundaborna.
Hadde vi hatt nasjonale planer, kunne ikke vindkraftindustrien operert på denne måten.
25. sep, 2014
Metan har 84 ganger større virkning på klima enn tilsvarende mengde karbondioksid over 20 år!
www.scientificamerican.com
Metan har 84 ganger større virkning på klima enn tilsvarende mengde karbondioksid over 20 år!
Vitenskapelige data fra ny forskning viser at metanutslipp fra store vannkraftverk i tropene oppveier fordelene av denne formen for fornybar energi!
I følge beregninger, utført av forskere ved Brasils nasjonale institutt for romforskning, slipper verdens største demninger ut 104 millioner tonn metan årlig, og er ansvarlig for 4 % av det menneskelige bidraget til klimaendringer. Metanutslippet er sannsynligvis enda verre enn dagens estimater. Forskningen har pågått siden 2007.
Til tross for advarslene fortsetter arbeidet med å bygge ut store damanlegg til vannkraftproduksjon!