Legg merke til at NVE ikke har funnet grunnlag for å vektlegge tiltakets virkninger for Finnskogen i den samlede vurderingen av tiltaket. Helt utrolig med tanke på at Kjølberget og omegn utgjør Finnskogens flotteste villmarksområde!!!
Følg linken og les vilkårene for anleggskonsesjonen til Kjølberget Vindkraftverk.
NVE har gitt Austri Vind DA AS konsesjon til å bygge og drive Kjølberget vindkraftverk i Våler kommune Hedmark, med tilhørende infrastruktur. Det gis konsesjon for en installert effekt på inntil 40 MW med en potensiell årlig energiproduksjon på 110 GWh. Eidsiva Nett AS meddelt konsesjon for nettilknytningen av anlegget.
NVE har lagt vekt på at det er relativt gode vindforhold i planområdet, og at Kjølberget vindkraftverk vil bidra til at Norge kan oppfylle forpliktelsene knyttet til Norges fornybarmål. Det er beregnet en produksjon på 110 GWh/år, noe som tilsvarer det årlige strømforbruket til om lag. 6000 husstander.
De viktigste negative virkningene av Kjølberget vindkraftverk er etter NVEs vurdering knyttet til friluftsliv, Håberget gård som kulturmiljø og gammelskogsverdier på Buberget.
Fylkesmannen i Hedmark har fremmet innsigelse mot lokalisering av vindkraftverk med tilhørende infrastruktur i en mindre del av planområdet, som følge av virkningene for gammelskogsverdier på Buberget.
NVE har satt en rekke vilkår til konsesjonen, utarbeidelse av miljø-, transport og anleggsplan og tiltak knyttet til nedleggelse av anlegget.
NVE vil oversende Fylkesmannens innsigelse og eventuelle klager til endelig behandling i Olje- og energidepartementet.
- Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan det få konsekvenser för medlemsländernas olika stödsystem för förnybar elproduktion.
- Går domstolen på generaladvokatens förslag blir det ett sammanbrott i Bryssel. Konsekvenserna blir så långtgående att de är svåra att överblicka, spår Gustav Ebenå, chef för analysavdelningen på Energimyndigheten i ett uttalande.
Svenske «Vindkraftnyheter» 12. juni 2014: Finsk vindkraft siktar på svenskt nät
Avgörs snart i EU-domstolen
Ska bara inhemsk vindkraft få ta del av det svenska stödsystemet? Eller ska ett åländskt företag ha rätt till svenska elcertifikat? Inom kort kommer ärendet att avgöras i EU-domstolen vars utslag kan få långtgående konsekvenser för de olika stödsystemen för förnybar elproduktion i EU-länderna.
För fem år sedan ansökte Ålands Vindkraft om att få ta del av det svenska stödsystemet för förnybar elproduktion för bolagets landbaserade vindkraftpark Oskar. Åland ligger på finskt vatten men elnätet är kopplat till det svenska. Därför ansökte företaget om att få ta del av det svenska elcertifikatsystemet.
Energimyndigheten i Sverige avslog dock bolagets ansökan med hänvisning till att enbart förnybar elproduktion inom landets gränser kan få ta del av det svenska stödsystemet.
Ålands Vindkraft AB överklagade beslutet med hänvisning till att Energimyndighetens beslut strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor.
För två år sedan skickade förvaltningsrätten i Linköping ärendet vidare till EU-domstolen som den 1 juli kommer med sitt avgörande.
Domstolens generaladvokat har redan lämnat ett förslag till avgörande. Han menar att Energimyndighetens beslut på ett oriktigt sätt utesluter det åländska bolaget från det svenska elcertifikatsystemet. I EU-direktivet om förnybar energi finns det en artikel som ger medlemsstaterna rätt att själva bestämma i vilken utsträckning som produktion utomlands ska få delta i ett lands stödsystem. Generaladvokaten anser att den artikeln är ogiltig eftersom den strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor och han ger därmed Ålands vind rätt i sin överklagan.
Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan det få konsekvenser för medlemsländernas olika stödsystem för förnybar elproduktion.
Svenske «Vindkraftsnyheter» 4. mars 2014: Blir nationella stödsystem olagliga?
Generaladvokat strider det svenska systemet för elcertifikat mot EUs regler om fri rörlighet av varor och tjänster.
Åländsk vindkraft kan ställa till stor oreda för produktionen av grön el i både Sverige och resten av EU. Ålänningarna vill ta del av svenska stödmiljarder och har så här långt rätten på sin sida, skriver processnet.se.
Enligt EUs generaladvokat strider det svenska systemet för elcertifikat mot EUs regler om fri rörlighet av varor och tjänster, vilket innebär att nationella stödsystem till grön el är olagliga.
– Går EU-domstolen på samma linje betyder det att vindkraftsägare kan välja det land där stödsystemet är mest fördelaktigt, säger Camilla Rosenberg, chefsjurist på Energimyndigheten i ett uttalande.
Idag har dock de flesta länder stödsystem för vindkraft eftersom det är en energiform som inte på egen hand kan konkurrera med andra energislag. Men stödsystemen har stora skillnader mellan de olika medlemsländerna.
Svenska vindkraftsägare subventioneras med 17 till 18 öre per kilowattimme medan ersättningen i Danmark 60 öre eller mer.
Ålands Vindkraft AB anser sig ha rätt till de svenska elcertifikaten eftersom elnäten är sammankopplade men 2010 nekades Ålands vindkraft stöd i form av svenska elcertifikat.
EU-domstolens generaladvokat Yves Bot anser nu att ett nationellt stödsystem strider mot EUs regler om fri rörlighet för varor och att ålänningarna därför inte får stängas ute från systemet med elcertifikat.
– Går domstolen på generaladvokatens förslag blir det ett sammanbrott i Bryssel. Konsekvenserna blir så långtgående att de är svåra att överblicka, spår Gustav Ebenå, chef för analysavdelningen på Energimyndigheten i ett uttalande.
Felles elsertifikatmarked mellom Norge og Sverige: 2012 – 2035.
Siden 1. januar 2012 har Sverige og Norge hatt et felles marked for elsertifikater som innebærer at handel med elsertifikater kan skje over landegrensene. Markedet bygger på det svenske elsertifikatmarkedet som har eksistert siden 2003, og målet er å øke den fornybare elproduksjonen med totalt 26,4 terawattimer i begge land fra 2012 til 2020. Avtalen om felles elsertifikatmarked strekker seg til og med utgangen av 2035.
Foto: Vattenfalls dagbrudd i Jaenschwalde.
Vanvittig brunkull-boom i Tyskland grunnet behovet for backup-kraft til vind & solindustrien!
En blomstrende brunkull-produksjon hindrer Tyskland i å oppnå sitt klimamål om å redusere CO2-utslippene med 40 % innen 2020 sammenlignet med 1990 nivået.
Kraftproduksjon fra brunkull er ekstremt skadelig for klimaet vårt, men utgjør en milliard dollar business i Tyskland – ikke til tross for, men på grunn av omstillingen til «grønn» energiproduksjon - melder Spiegel Online i en omfattende multimediarapport om tysk brunkull-produksjon 25. juni. I dag produserer Tyskland mer brunkull enn noe annet land i verden. Totalverdien siste år anslås å ligge rundt € 8400 millioner i følge «The Federal Institute for geofag og naturressurser». Bare Vattenfall, Sveriges energiselskap, kunne vise til en milliard euro i overskudd etter fjorårets brunkull-produksjon.
Brunkull-produksjon er attraktivt av flere årsaker. Blant annet fordi:
Når backup-alternativer som gass- og atomkraft faller ut av det tyske energimarkedet, står man igjen med kullkraft for å kunne balansere svingninger i tilførselen av vind- og solenergi i nettet.
Titusenvis av levebrød er avhengig av gruvedrift
Folk raser mot nye utvidelser av kullgruver, eller kjemper for titusenvis av arbeidsplasser. Tvistene strekker seg ofte over mange år, og i mange tilfeller gir politikerne (og brunkull-komiteer) etter for press fra selskapene og kullarbeiderne når gruvedriftens videre skjebne skal avgjøres. Bare i Lausitz, som Spiegel henviser til, er det snakk om 8200 arbeidsplasser som er direkte avhengig av Vattenfalls gruvedrift. Inkluderer man leverandører og serviceselskaper, stiger antallet til 25.000. Mens kullarbeiderne latterliggjør kullmotstanderne, truer kullmotstanderne med søksmål mot den nye kullkraftbølgen. Et tiår med kull har gjort at CO2-utslippene har akselerert til helt nye nivå – uavhengig av den økonomiske og finansielle krisen. Cirka 80 bostadområder er blitt radert vekk i årenes løp for at dagbrudds-gruver og kraftverk skal kunne vokse! I tillegg trues turistidyller av skitne, okerfargede vannkanaler av jernhydroxide som er spylt ut fra gamle gruveområder.
Link til multimediarapporten i Spiegel Online:
Se foto, videoer og kommentarer på oppslaget.
Regjeringen og støttepartiene stemte fredag før ferien ned et forslag om å utrede norsk vindkraft-avskrivninger. Samtidig kjemper Frps klimapolitiske talsmann mot Finansdepartementet.