South Gippslands kommunfullmäktige i Victoria, Australien, har erkänt att en planerad vindkraftspark har minskat markvärdet för en av grannarna och har därför gått med på att taxeringsvärdet bör sänkas.

Detta att South Gippslands kommun sänker taxeringsvärdet för marken nära ett vindkraftsprojekt vars 52 vindkraftverk ännu inte är byggda är troligen förstagångshändelse i Australien. Beslutet är en seger för vindkraftsmotståndare som hävdar att den förstörda landskapsbilden, buller och eventuella hälsoeffekter driver ner markpriset för grannarna. Kommunen menar att värdet för egendomen skiljer sig från de andra närliggande farmerna.

- Vad jag förstår betalade köparen ett högt pris eftersom det ligger vid kusten, säger kommunalrådet. Han anser att priset inte är rätt nu när det ska byggas en vindkraftspark och marken inte kan säljas till samma höga pris. Kommunen har tittat på området och erkänner att köparen har rätt. De pengar han tjänar på den minskade taxeringen kommer aldrig att kunna kompensera det han förlorar på kapitalförlusten.

Don Jelbert har ägt sin farm sedan 1985. År 2002 köpte han till ett kustområde, som han fick betala ett mycket högt pris för på grund av läget.

- Jag köpte mer mark bara för att ha den som en sorts pensionsförsäkring. Det var innan vindkraftsparken stack upp huvudet. Så fort vindkraftverken står där är kustvärdet borta. Grannarnas marker utnyttjas som en buffertzon för ett industriområde, säger mr Jelbert.

En annan granne som har låtit värdera sin mark har fått en värdeminskning på 32%, från 662 000$ till 450 000$. Ännu en granne, Mark Burfield, väntar på att vindkraftverken ska byggas knappt 1 km från hans egendom, och han har redan ansökt om skattereduktion. Han försöker sälja en del av sin egendom och fick ett anbud som var 200 000$ lägre än det han hade begärt.

- Folk kom hit och tittade på huset och sa att det var fantastiskt, berättade mr Burfield. När jag visade var vindkraftsparken skulle byggas sökte de upp vindkraftsbolaget och sedan kom de tillbaka och talade om att de tyvärr aldrig skulle köpa något här. Jag har mark som är värd 2,5 miljoner dollar och just nu är den omöjlig att sälja.

Mr Jelbert och hans grannar beräknar att vindkraftsparken kommer att blåsa bort 20 miljoner dollar från värdet på deras marker. Kommunen har fått in mängder av krav från andra grannar som ansöker om skattereduktion på grund av vindkraftsparken.

Kilde: Landskapsskyd/Australske nyheter 1. februar 2013.

Trots att flera olika avisningssystem tagits fram på marknaden, verkar det vara svårt för branschen att hitta en riktigt lyckad lösning.

Svenske energinyheter 28. april 2014.

De vanligste ulykkene er vingebrudd og brann, derfor anbefales en sikkerhets-sone på minst 2 km til bolig. Det presiseres at dataene kun må betraktes som "toppen på isfjellet", men viser en klar tendens...

By far the biggest number of incidents found was due to blade failure. “Blade failure” can arise from a number of possible sources, and results in either whole blades or pieces of blade being thrown from the turbine.

Pieces of blade are documented as travelling up to one mile. In Germany, blade pieces have gone through the roofs and walls of nearby buildings. This is why CWIF believe that there should be a minimum distance of at least 2km between turbines and occupied housing, in order to adequately address public safety and other issues including noise and shadow flicker.

Fire is the second most common accident cause in incidents found. Fire can arise from a number of sources – and some turbine types seem more prone to fire than others.

The biggest problem with turbine fires is that, because of the turbine height, the fire brigade can do little but watch it burn itself out. While this may be acceptable in reasonably still conditions, in a storm it means burning debris being scattered over a wide area, with obvious consequences. In dry weather there is obviously a wider-area fire risk, especially for those constructed in or close to forest areas and/or close to housing. Three fire accidents have badly burned wind industry workers.