Artikkelen "Støy fra vindkraftverk - en lite påaktet helsefare" er skrevet for LNL (La Naturen Leve) av geofysiker Sveinulf Vågene.

Debatten om vindmøller er farlige, har fået flere syd- og sønderjyske kommuner til at sætte opførelsen af kæmpevindmøller i bero.

Kasper Duncen Gram

Danmarks radio, P4

Er det farligt, når vindmøllen snurrer på marken ved siden af?

Det spørgsmål er der stor debat om i øjeblikket. Så meget at flere syd- og sønderjyske kommuner har sat opførelsen af de kæmpevindmøller i bero.

Rapport giver stadig intet svar

Men ikke engang Sundhedsstyrelsen vil kunne besvare spørgsmålet, når en rapport om vindmøllers påvirkning ser dagens lys i 2015. Det fortæller Mette Sørensen fra Kræftens Bekæmpelse, som står bag udkastet til undersøgelsen:

- Vi vil ikke kunne på de langsigtede effekter, fordi kæmpevindmøllerne ikke har været på dansk jord i så lang tid endnu. Vi vil måske kunne kigge på akut-effekter, om de vil kunne udløse hjertekar-sygdomme, siger hun.

Vi mangler afklaring

Man står faktisk og mangler informationen, mener formanden for Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller, Skjold Fink:

- Den lavfrekvente støj, som når frem til naboerne, er jo anderledes fra store møller end fra små møller. Og derfor er vi optaget af de store møller. Hvis undersøgelsen så ikke kan afdække noget om de store møller, er man jo lige vidt. Og det er jo beklageligt, hvis det ender der, mener han.

Effekten kan først måles om mange år

De første kæmpevindmøller blev opstillet i 2010, og rapporten ventes færdig i 2015. Men der vil gå mange år, før den samlede effekt på helbreddet kan analyseres, vurderer Mogens Lytken Larsen, overlæge og adjungeret professor på Aalborg Universitet:

- Ved miljømæssige ting som støj og andre påvirkninger, vil man normalt skulle have et tidsperspektiv på 10-15 år, anslår han.

I øjeblikket udgør kæmpevindmøllerne kun 26 ud af de cirka 5.000 danske vindmøller.

Kilde: DR, P4 Syd,  17 september 2013.

«Konsekvensutredningen legger for liten vekt på usikkerheten ved konsekvensene av at deler av støybildet fra det planlagte vindkraftverket består av lavfrekvent lyd. Det samme gjelder støyvurderingene som gjøres i forhold til sentrale deler av friluftsområdet Raskiftet- Ulvsjøfjellet- Flishøgda, som vil få nivåer over de anbefalte grenseverdiene for slike områder som følge av vindkraftverket. Området har stor regional og lokal betydning, og er et av de få naturområdene i Åmot kommune som fortsatt er lite berørt av fysiske inngrep og negativ støypåvirkning fra Forsvarets virksomhet.»

Konsekvensutredningen beskriver støybidraget fra vindkraftverket til omgivelsene i henhold til Miljøverndepartementets retningslinjer for støy, T-1442.

Støy fra vindturbiner er bredspektret og lager en susende og noe pulserende lyd. En del av støyspekteret er såkalt lavfrekvent. Støyretningslinjen angir krav til A-veid lydnivå. For vindturbinstøy finnes det ikke retningslinjer til grenseverdier for C-veide lydnivå. I konsekvensutredningen er det etter ønske fra Åmot kommune også foretatt beregninger som er C-veid, da man etter erfaringene i forbindelse med Forsvarets etableringer var kjent med at lavfrekvent lyd oppfattes mer plagsomt.

Rådmannen oppfatter støyutredningen som relativt grundig, og at den gir et riktig bilde av støyutbredelsen fra vindkraftverket, men det settes spørsmål ved deler av konsekvensvurderingene. Det kan også virke misvisende når det i utredningen framheves at støyberegningene er utført under ugunstige forhold. Beregningene er uført etter standardisert Nordisk metode for industristøy, og de fastsatte støygrensene har det som forutsetning.

Noe spesielt med støyen fra vindkraftverk er som nevnt at en del av lydspekteret er lavfrekvent, og flere undersøkelser har vist at plage oppstår nær høreterskelen. Et spesielt forhold er at inversjon oppstår vinterstid, noe som kan gjøre at den lavfrekvente støyen blir særlig merkbar. Det er et økende internasjonalt fokus på lavfrekvent støy fra vindmølleparker, og det kommer stadig nye forskningsresultater fra ulike land på dette feltet. Norsk forening mot støy viser blant annet til en svensk undersøkelse som viser at tre av ti forstyrres av vindkraftstøy på 40 dB, som er grenseverdien i Sverige.

Professor Henrik Møller ved avdeling for akustikk under Institut for Elektroniske Systemer på Aalborg Universitet er ekspert på området, og er en av de få forskerne i verden som har utført detaljerte analyser av lavfrekvent støy og infralyd fra et større antall vindmøller. I rapporten «Lavfrekvent støj fra store vindmøller», som han har skrevet sammen med medforfatter Christian Sejer Pedersen, konkluderes det med at jo større en mølle er, jo mer støy skaper den i lave frekvenser, dvs. lavfrekvent lyd. Møller opplyser at konklusjonene er basert på data for møller i området 2,3-3,6 MW nominell elektrisk effekt, og at problemene med lavfrekvent støy må forventes å bli større med enda større møller.

Vindmølleprodusenter arbeider i dag med vindmøller med helt opp til 10 MW. I konsesjonssøknaden for Raskiftet vindkraftverk er det beskrevet at de aktuelle turbinene vil ha en installert effekt på mellom 2 og 5 MW.

Møller anslår at hvis man vil være helt sikker på å unngå støy fra store vindmøller bør man bo minst 1400 meter unna, eller helst 3500 meter unna hvis det er snakk om veldig store vindmøller.

Et betydelig antall boliger og fritidshus vil få en støybelastning over anbefalte grenseverdier. Etter rådmannens oppfatning legger konsekvensutredningen for liten vekt på usikkerheten ved konsekvensene av at deler av støybildet fra det planlagte vindkraftverket består av lavfrekvent lyd.

Når det gjelder det planlagte vindkraftverket i området Raskiftet – Ulvsjøfjellet er det likevel ikke bare støyen i forhold til bebyggelse som er problematisk. Det er her tale om et stort anlegg på over 100 MW, som vil medføre støypåvirkning og skyggekast over grenseverdiene for «stille» friluftsområder i en avstand på over 3 km fra vindturbinene, noe som også vil ramme Osensjøen som friluftsområde.

Stillhet er en viktig kvalitet i et friluftsområde.

Stillhet er også en truet ressurs, ikke minst i Forsvarskommunene Elverum og Åmot.

Konsekvensutredningen legger for liten vekt på at sentrale deler av et friluftsområde med stor regional og lokal betydning, som også omfatter et av de få naturområdene i Åmot kommune som fortsatt er relativ lite berørt av fysiske inngrep og negativ støypåvirkning fra Forsvarets virksomhet, som følge av vindkraftverket vil få støynivåer langt over de anbefalte grenseverdiene for slike områder.

«För en hållbar utveckling är det hög tid att sätta människor och välbefinnande i fokus. Vi måste börja tänka på vilka ljudmiljöer vi trivs i och vilka effekter vi vill uppnå.»

Les artikkelen og tenk over hvordan mennesker som lever, eller tilbringer fritida si, i et naturlig, støyfølsomt område, vil oppleve innførsel av 50 industrielle støykilder i uavbrutt bevegelse med hinderbelysning! Tror du det nye lydmiljøet vil forhøye opplevelsen, skape glede og trygghet, og gjøre plassen interessant og behagelig?

Det är få ljud som är framtagna med människan i fokus. De flesta ljud omkring oss är biprodukter från mekaniska maskiner. Så när ljudfrågor väl kommer upp på agendan i bygg och planeringsprocessen handlar diskussionen uteslutande om buller och ljudnivåer. Istället bör vi fundera på hur vi kan skapa fungerande ljudmiljöer som förhöjer upplevelsen, skapar glädje, trygghet och gör en plats intressant och behaglig. Det är dags att designa våra ljudmiljöer, så kallad Soundscaping.

Ljudmiljön påverkar i allra högsta grad helhetsupplevelsen. Studier visar att elever bara tillgodogör sig hälften av undervisningen om de sitter på tredje raden eller längre bak i ett klassrum framför en icke mikrofonförstärkt lärare, butiker och köpcentrum tappar kunder med en dålig ljudmiljö och i restauranger spenderar gästerna mindre tid och tenderar att inte återkomma om inte ljudmiljön känns behaglig. Men det finns också många exempel på vilka vinster som kan göras med en genomtänkt ljudmiljö. I Malmö har man installerat ett antal fontäner i ett band längs gatan vid Södervärns busstation som ger en maskerande effekt av trafikljuden. Trots att man tillfört ljud, visade en enkätundersökning att 70 % av de tillfrågade upplevde en bättre ljudmiljö. En fördel med att använda riktiga ljud som maskering är att det skapas en naturlig visuell koppling, vilket är av stor vikt för hur ljudet uppfattas. I London har man testat att spela klassisk musik på de mest våldsutsatta tunnelbanestationerna. Efter sex månader gjordes en utvärdering som visade att antalet rån minskat med 33 %, överfall av personal minskat med 25 % och att vandaliseringen gått ner med 37 %.

Den sociala hållbarheten av ett byggprojekt ökar om man tar hänsyn till ljudmiljön och ger den samma status som den visuella miljön. Låt det audiella och visuella gå hand i hand och involvera både ljuddesigners och akustiker från början. Fundera på förväntningarna och syftet med ljudmiljön i ett tidigt skede. Detta gäller lika mycket för utomhusmiljöer vid planering av nya stadsdelar som inomhus i publika eller kommersiella lokaler. Precis som man kan skissa sig fram till de visuella byggstenarna går det att i förväg lyssna på den framtida ljudmiljön.

Man kan naturligtvis fråga sig om det är helt rätt att lägga till mer ljud i vår redan ljudexponerade värld. Hälsoskadande ljud ska förstås fortfarande minskas, men det är inte ljudtrycksnivån i sig som avgör hur vi uppfattar en ljudmiljö. Maskering av negativt laddade ljud och flytt av fokus från det negativa till det positiva är framtidens melodi. För en hållbar utveckling är det hög tid att sätta människor och välbefinnande i fokus. Vi måste börja tänka på vilka ljudmiljöer vi trivs i och vilka effekter vi vill uppnå. Design av ljudmiljön borde för alla vara en självklarhet. Här finns fantastiska möjligheter och stor potential.

Kilde: ÅF - Ljud & Vibrationer.