«Borgerprotesterne går i høj grad på, om grænseværdierne for støjgener er gode nok. Det er jo ret svært for en kommune at svare på. For det er jo ikke kommunen, der har sat den grænse op. Det har og embedsmændene og politikerne på Christiansborg», siger Martin Damm. Han mener, at politikerne eller deres embedsmænd selv burde troppe op til borgermøderne om nye vindmøller. «Det er jo dem, der er har opstillet støjgrænserne og bestemt de her klimamål. Så må de også med ud og forklare, hvorfor det ikke er sundhedsskadeligt», siger han.

Vindmøller står ikke højest på listen i et valgår

Af Tomas Revsbech, Dagbladet 6. september 2013.

VINDMODSTAND:

Indtil nu er udbygningen af vindmøller i Danmark gået, som både regeringen og vindmølle-tilhængerne havde håbet. Men flere steder får modstanden nu lokalpolitikerne til at hugge bremserne i.

SJÆLLAND:

For blot få dage siden sagde politikerne i både Odsherred og Holbæk nej til at opstille flere vindmøller i kommunen. Det samme gjorde politikerne i Roskilde for få uger siden. Og tidligere i år sagde flertal i både Stevns og Faxe Kommuner også nej. I vindmøllebranchen frygter man, at modstanden skal stoppe de seneste års udbygning af vindmøller, der har haft en direkte kurs mod regeringens klimamål – at vindmøller på land skal levere 1800 megawatt (mw) strøm til danskerne i 2020. Det skaber bekymring i vindmøllebranchen så vel som hos Kommunernes Landsforening (KL) for, at udbygningen i de kommende år skal gå helt i stå. - Indtil nu har man med rette troet, at kommunerne kunne finde ud af løse den opgave selv. Men det bliver et problem, hvis mange kommuner begynder at sige nej af alle mulige andre grunde end de planlægningsmæssige, siger Asbjørn Bjerre, formand i Danmarks Vindmølleforening. Problemet er, at Kommunernes Landsforening tidligere har lovet regeringen, at de kan levere de mange vindmøller, der skal til for at indfri målet. Men det er aldrig blevet aftalt kommunerne imellem, hvor møllerne så skal stå. Det kan blive et problem for kommunerne, hvis modstanden fortsætter og breder sig. 

Savner opbakning

Kalundborgs borgmester, Martin Damm (V), der også er formand for Teknik og Miljø i Kommunernes Landsforening, konstaterer, at »opsætning af vindmøller står ikke højest på listen hos lokalpolitikerne i et valgår«.Han savner politisk opbakning fra Christiansborg. - Borgerprotesterne går i høj grad på, om grænseværdierne for støjgener er gode nok. Det er jo ret svært for en kommune at svare på. For det er jo ikke kommunen, der har sat den grænse op. Det har og embedsmændene og politikerne på Christiansborg, siger Martin Damm. Han mener, at politikerne eller deres embedsmænd selv burde troppe op til borgermøderne om nye vindmøller. - Det er jo dem, der er har opstillet støjgrænserne og bestemt de her klimamål. Så må de også med ud og forklare, hvorfor det ikke er sundhedsskadeligt, siger han.

FAKTA:

• Ifølge energiaftalen fra 2012 mellem regeringen, Venstre, De Konservative, Dansk Folkeparti og Enhedslisten skal cirka 1,5 millioner husholdningers strøm komme fra vindmøller i 2020.
• Det svarer til halvdelen af danskernes elforbrug.
• Ifølge aftalen skal nye vindmøller levere 1800 megawatt (mw), mens der samtidig ­ fjernes ældre møller for 1300 mw. - en nettotilvækst på 500 MW.
• Resten af strømmen skal komme fra havvindmøller ved Horns Rev (400 megawatt) og Kriegers Flak (600 megawatt) samt kystnære havvindmøller (500 megawatt).

Hälsan kan äventyras av vindkraftverken

Sofia Lundberg

Leg. läkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset

I Läkartidningens nummer 32-33, augusti 2013, publicerades en uppmärksammad artikel om infraljud från vindkraftverk som en förbisedd hälsorisk.

Forskare redovisar nu nya uppgifter som stärker tidigare forskning: att i synnerhet det lågfrekventa bullret från vindkraftverk kan medföra betydande skadeverkan på människors hälsa.

Vindkraftverk avger lågfrekvent buller, varav det med lägst frekvens betecknas infraljud. Infraljudet är inte hörbart för människan, men breder ut sig över betydligt längre sträckor än det hörbara ljudet.

Nya studier visar att boende nära vindkraftverk oftare besväras av allvarliga sömnstörningar och depression samt yrsel, tinnitus, huvudvärk och ljudöverkänslighet. De pulserande ljudvågorna ändrar trycket i innerörats vätskerum vilket kan ge synstörningar, ostadighetskänsla och koncentrationssvårigheter. Indirekt sker även en aktivering av det autonoma nervsystemet som via adrenalin ger stresspåslag med risk för panikångest, högt blodtryck och hjärtinfarkt.

I Göteborg prövas nu frågan om en anläggning i innerskärgården med Sveriges hittills största vindkraftverk, nära intill tätbebyggt område. En park av denna omfattning har inte tidigare placerats så nära inpå människors livsmiljö.

Projektet har nått så långt som till kommunstyrelsen och utredningen har hittills kostat 30 miljoner kronor. Trots det nämns inte infraljud med ett enda ord.

I stadsdelsnämnden Västra Hisingen röstade den politiska majoriteten förvånansvärt okritiskt ja till projektet, trots avsaknaden av en utredning som visar vilka nivåer av lågfrekvent buller och infraljud som konstant kommer att svepa in över Torslanda. Samtidigt satsar man stort på utbyggnaden av bostäder och kommersiella verksamheter kring Amhult.

Att hälsoaspekten av ett projekt som planeras så nära människors livsmiljö inte får större utrymme och att ordentliga utredningar inte efterfrågas, är högst anmärkningsvärt. Även innan dessa nya studier uppmärksammades fanns tillräckligt med hälsorelaterade tveksamheter för att iaktta stor försiktighet när det kommer till att utsätta människor för denna typ av påverkan.

Det väcker funderingar över nuvarande kunskapsläge hos våra politiker. Forskning syftar till att öka förståelse och kunskap. När den medicinska vetenskapen ser ett allt klarare samband mellan infraljud och ohälsa, placera inte Sveriges största vindkraftverk så att människors hälsa äventyras.

På trykk i Expressen 1. september 2013.

Kilde:

http://m.expressen.se/gt/ledare/halsan-kan-aventyras-av-vindkraftverken/?partner=www

Läkartidningen, 6. august 2013.

Lavfrekvent støy er lyd med frekvenser fra 20-200 svingninger pr. sekund (Hertz). Høres ut som en brummende, buldrende eller trykkende lyd, og sammenlignes ofte med en lastebil på tomgang. Vindturbiner avgir også infralyd – dypere lyder under 20 hetz.