Hvilken rolle skal friluftslivet spille i morgendagens sosiale bevegelser?

- Skogen forventer aldri at jeg mener noe, krever bare at jeg gjør ting: holder meg varm, finner ved, lytter, ser. De storslåtte betraktningene, om skogen og menneskets forhold til skogen, pipler fram først når turen er over, når myrvannet i støvlene er fordampet og jeg sitter komfortabelt tilbakelent i et oppvarmet rom, bare bållukta fra yttertøyet i gangen som et gjenstridig minne om et samvær med naturen.

- Skogen kan tilby et tilfang av perspektiver og være en plass hvor vi kan øve oss på å leve på en annen måte, finne fram til hva vi mener er vakkert, sant og godt. Skogen fordrer en tenkemåte der langsomhet og nøysomhet, samarbeid og forenkling er avgjørende, et livssyn der sammenhenger er viktigere enn enkelttilfeller. I tillegg er kunnskap om naturen et premiss for å kunne sette pris på skogen, verne om skogen, og dessuten vite hvordan skogen fungerer når samfunnet uomstøtelig må tilpasse seg nye tider.

Hvis man virkelig er glad i et sted, føler man seg forpliktet til å beskytte det. Og for å bli glad i noe, må man først lære det å kjenne. Friluftslivet tilrettelegger ikke bare for storslåtte naturopplevelser, men også for politisk engasjement.

Skogsoppstand: Kommentar Klassekampens bokmagasin 3. januar 2015 ved Erik Engblad.

Varför reser man från Oslo hela vägen till Norrbotten i stället för till våra vackra fjäll och fjordar i Norge? Kunde vi inte bara stanna i en halvstor naturskog på vägen mellan Oslo och Jokkmokk?

- Nej. För att kunna känna och se orörda skogar så långt ögat når, glittrande vatten och snötäckta fjäll i fjärran måste vi åka så långt. Man kan inte sälja en illusion om orörd natur till oss. Vi vill inte ha illusioner, vi vill ha äkta vara. Därför kommer vi tillbaka igen och igen till Norrbotten och Västerbotten. Och vi upplevde det vi sökte. Vi fick se estetiskt vackra och obrutna landskap med gammal naturskog så långt ögat räcker, och vi visste att det bortom horisonten inte fanns några kalhyggen eller vindkraftverk. Vi fick stor fisk och fick till och med se björn (!), något som i praktiken är nästintill omöjligt i Norge.

Kuriren 30.12.14.

Verdens og Norges miljøskadelige forbruk må ned. Vi kan ikke fortsette å leve på bekostning av kommende generasjoner, sier professor i biologi Dag O. Hessen ved Universitetet i Oslo. Hadde alle klodens innbyggere hatt nordmenns høye forbruk ville økosystemene kollapset. Vi må kutte forbruket radikalt, mener biolog.

Vårt Land 03.12.14.

«Det är hög tid att välja en bättre väg», sier Bjørn Lomborg, som er en pådriver for grønn forskning og utvikling – om man på alvor ønsker å takle problemene med global oppvarming.

- Tross endeløse klimatoppmøter, storslagne løfter, pompøs retorikk og gode intensjoner får verden i dag kun 0,4 prosent av sin energi fra sol- og vindkraft. Utslippene av CO2 fortsetter å øke. November 2014 presenterte IEA (International Energy Agency) sin første prognose for 2040:

«Under extremt optimistiska förutsättningar, att samtliga regeringar uppfyller samtliga av sina gröna löften, kommer om 26 år, sol- och vindkraft att bidra med 2,2 procent av världens energi. Som Jim Hansen från NASA, klimatrådgivare åt Al Gore, säger: ”Att vänta sig att förnybara energikällor skulle driva på en snabb utfasning av fossila bränslen i USA, Kina, Indien eller världen som helhet är nästan liktydigt med att tro på jultomten”. Det är hög tid att välja en bättre väg.»

SvD Opinion, 27. desember 2014.

- Den største trusselen mot det biologiske mangfoldet er fysisk ødeleggelse av natur, skriver Erik Tunstad.

Forskning.no: 20.11.14.