Om Austi Vinds jakt på kapital, m.m.

På Østlendingens nettside den 26. okt. kunne vi lese om Austris ”jakt på utelandsk kapital”. Det var etter signaler fra eierne. ( hvem de er  pr. dato, med hvilken fordeling er ukjent for oss...) Men denne ”kapitaljakten” virker å være fånyttes. Her skal vi med utgangspunkt i fakta og åpenbare faresignaler belyse hvorfor. 

Det arbeides nå med å finne det totale kostnadsbildet. Børke uttaler, sitat: ”Vi er nødt til å gjøre beregninger på hva vi kan klare å produsere og til hvilken pris. Det er mer usikkerhet nå, enn da de første planene ble gjort i 2011. ...”  Burde ikke dette vært gjort forlengst og prosjektene skrinlagt i stedet for å kjøre løpet ufortødent videre uten hensyn til dages stuasjon og utsiktene framover?

Børke hevdet på et grunneiermøte for et par måneder sia at investorer hadde ”rømt” fra fossil energi til vindkraft så invetorene de sto nærmest i kø. Hvorfor oppgaven er totalt forandret fra ”køordning” til ”jakt”, kan kanskje belyses av følgende sitat fra Dagens Næringsliv den 14. oktober om oppkjøp av E.ons andeler på norsk sokkel for US $ 1,6 milliarder : «Dette oppkjøpet er første steg i DEAs nye vekststrategi. DEA har tilgang til betydelige finansielle ressurser, og jeg forventer at DEA vil gjøre ytterligere investeringer på norske sokkel», sier DEAs styreleder Lord Browne i en kommentar. Her går det også fram at de planlegger ytterlige oppkjøp. Tyder det på ”flukt” fra olje og gass?

(Ref.:  http://www.dn.no/nyheter/energi/2015/10/14/1131/STLOSE/gigantkjp-p-norsk-sokkel )

”Vinden” på Midtfjellet ”bråsnudde”. ”Norge rundt” på NRK1 den 9. oktober var en ensidig hyllest til ”det fantastiske” vindkraftverket på Fitjar. Men en av drivkreftene bak satsingen uttalte følgende til Bergens Tidende den 27. oktober. Sitat: «Hadde vi visst det vi vet i dag om strømprisene, ville Midtfjellet vindpark ikke blitt bygget ...»

Børke hevder at det har skjedd mye med teknologien sia meldinga og konsesjonssøknaden. Sannheten er at Vestasturbinene som er utredet for vindkraftverkene, ble introdusert i 2009. De har figurert i en rekke meldinger og søknader landet over sia 2010. Eneste vesentlig nyhet er Siemens 3 D Platform gearløse turbiner. De ble introdusert i april 2013. Alvorlige feil oppdaget allerede etter et halvt års drift. Nå er 14 av de 37 turbinene på Mörttjärnsberget tatt ned for om mulig å få reparert dem. (Ref.: http://www.op.se/jamtland/bracke/det-kom-som-en-overraskning )

Det er langt mellom solskinnshistoriene – annet enn i bransjens presentasjoner og mediainnlegg. Vi har fulgt forholdene bl.a. i Sverige nøye i 5 år. Her meldes det om store tap og konkurser. Bare i  uke 44 kom to nye eksempler. På  http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/alfred-forlorar-miljoner-pa-vindkraften leser vi om et tap på SEK 15 millioner på én eneste vindturbin. Her går det også fram at den økte støtta til vindkraft som er på gang i Sverige – og som kanskje kan også bli innført i Norge – bare vil bety  marginale ca. 3 øre pr kWh.

En analytiker hevder følgende: «Konkurs väntar för många vindkraftägare». (Ref.:  http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/analys-jan-nylander-konkurs-vantar-for-manga-vindkraftsagare )  Indikerer dette gode utsikter for Austris vindkraftplaner ?

Kronekursen har sia 2012 svekket seg med ca. 10% mot DKK og ca. 20 % mot Euro.  Analytikere antyder at vi vil kunne se 10-tallet mot Euro. Danske kroner har stort sett fulgt eurokursen og vil nok fortsatt gjøre det. Det vil bety en vesentlig kostnadsøkning for turbinene som utgjør ca. 80% av investeringa.

Opphør av sanksjonene mot Iran vil utvilsomt føre til enda større overskudd av råolje i markedet. Det legger ytterligere press på oljeprisen og føre til at krona svekkes ytterligere. Videre er det signalisert et par reduksjoner av styringsrenta ned mot 0 i nær framtid. En trenger ikke være profesjonell finansanalytiker for å ha registrert at kronekursen følger styringsrenta – opp og ned. Dette er også forhold som ytterligere vil øke kostnadene for vindkraftprosjektene. 

Børke hevder at de har god kontroll på kostnadene. Men det er enda en «luftig påstand» fra hans side. (de har det etter hvert blitt mange av...)  En rekke forhold som har stor – eller avgjørende – betydning for kostnadene, er enda ikke fastlagt.  Hvordan kan en da ha ”god kontroll”? Planer er forandret en rekke ganger. Bl.a. er søknad om utvidelse av planområdet er nå på høring.

Hva blir det neste?  Vi har ved flere anledninger påpekt at første betingelsen for alle prosjekter uansett bransje, er å få fram utstyr og komponenter. Utbedring av transportveier og adkomstveier iht. turbinleverandørens krav er ikke fastlagt. Kostnadene for dette er derfor helt i det blå – det også ...

Videre foreligger det ingen godkjent detaljplan som fastlegger endelig turbinplassering og veitraséer som er nødvendig for å velge løsninger, beregne massebehov og kostnader. Det er heller ikke fastlagt hvilke massetak – hvor – som skal opprettes i planområdet. Hvor vidt massene kan brukes til fundamentering av veier og oppstillingsplasser etter leverandørenes krav er uklart. Hva om massene er uegnet ?

Vi kunne ha påpekt mange andre vesentlige forhold som heller ikke er avklart. Men det får vente til en eventuell «neste runde»...  I mellomtida håper vi styret i Eidsiva Energi griper til fornuften og avstår fra gå inn for denne hodelause investeringa.

Håvard Melbye

Saksbehandler for vindkraft og natur i Miljøvernforbundet (NMF)

På trykk i Østlendingen (forkortet utgave) 03.11.15.

Austri Vind skryter av alle prosjektene til OX2, men forteller ikke hvordan det har gått med investeringene. F.eks. investeringene til Power Wind Partners (PWP).

Power Wind Partners har investert drøyt 1,6 milliarder i 47 vindturbiner fordelt på 6 vindkraftverk rundt i Sverige. I fjor raste inntektene fra 201 til 124 millioner kroner. Årsresultatet endte med tap på 70 millioner. Eierne har vært nødt til å skyte inn ytterligere 270 millioner kroner for å redde selskapet. 

Dyr vindkraft för Wallenberg

Investeringen i Spray kostade 1 miljard kronor – och nu förlorar Wallenberg återigen pengar på affärer med Spraycheferna, den här gången inom vindkraft. 
Power Wind Partners går med förlust och ägarna har skjutit till 270 miljoner kronor för att rädda bolaget.

”Det här var en ganska högt belånad verksamhet, och i och med att priserna för el och certifikat sjönk kunde vi inte klara av räntorna. Ägarna bestämde sig då för att göra en rekonstruktion av balansräkningen”, säger Sten Jakobsson, ordförande i Power Wind Partners. Bakom det anonyma bolagsnamnet står Wallenbergstiftelsernas förvaltningsbolag FAM, Robert Weils bolag Proventus och försäkringsbolaget Folksam, som vardera äger en tredjedel av aktierna.

Power Wind Partners, PWP, har byggt vindkraft för drygt 1,6 miljarder kronor och äger 47 vindkraftverk i sex parker runt om i Sverige som tillsammans producerar 250 GWh el om året.

Projekten har sålts nyckelfärdiga av Spraygrundaren Johan Ihrfelts bolag OX2 som i dag även har hand om förvaltningen av familjen Wallenbergs, Robert Weils och Folksams vindparker.

Men de fallande elpriserna har dramatiskt omkullkastat kalkylerna som fanns när PWP bildades månaderna innan Lehman Brothers gick omkull 2008. I fjol rasade intäkterna från 201 Mkr till 124 Mkr och året slutade med en förlust på 70 Mkr.

”Det dramatiska fallet beror på att vi hade väldigt bra säkringar på el och certifikat som vi hade lång tid på, men när priserna föll dramatiskt hamnade vi sedan på helt nya nivåer”, säger Sten Jakobsson.

Bolaget gick in i en kris där det inte kunde täcka räntor och amorteringar. De tre ägarna har därför skjutit till 270 Mkr i ett ovillkorat aktieägartillskott, samtidigt som ägarlånen skars ned.

Det är Swedbank, med ordförande Anders Sundström, som sitter med lånen i PWP och banken gick med på ett nytt, mjukare kreditavtal. Refinansieringen var på plats i början av 2015.

”Det låga elpriset och den därmed sämre resultatutvecklingen i bolaget har gjort att vi tillsammans som ägare har valt att stärka det egna kapitalet”, säger Lars Wedenborn, vd för FAM.

Det här är andra gången som Wallenbergsfären förlorar pengar på affärer med Johan Ihrfelt. I augusti 1999 berättade Investors då-varande vd Marcus Wallenberg att Investor hade köpt in sig i det upphaussade portalbolaget Spray.

”Det är något nytt och spännande för Investor och innehåller givetvis ett visst mått av osäkerhet”, kommenterade Marcus Wallenberg. Två år senare hade it-bubblan spruckit och investeringen i Spray var i det närmaste värdelös. Kraschen i Spray kostade Investor över 1 miljard kronor – och nu är det alltså dags igen.

Det är Johan Ihrfelts bolag OX2 ligger bakom vindkraftsprojekten i PWP och det var Sprays tidigare vd Daniel Sachs som övertygade Wallenbergstiftelsernas förvaltningsbolag FAM att köpa in sig i PWP.

Och precis som med investeringen i Spray och internet har Wallenbergsfären haft en usel tajmning med vindkraften, man gick in när elpriset stod på topp.

Risken är stor att PWP, som har äldre ineffektiv vindkraft, tvingas till stora nedskrivningar. Det är bara att titta på hur börsen värderar bolag som Arise, som de senaste åren har gått kräftgång på börsen.

I år har elpriset fortsatt ned och krisen har fördjupats för vindkraftsbranschen. Sten Jakobsson säger att refinansieringen av PWP gör att bolaget kan betala sina räntor och att det jobbar med säkringar av intäkterna.

Han vill inte närmare kommentera vilket resultat PWP gör i år utan konstaterar bara:

”Det är inget strålande resultat, det är det inte.”

Tidigare har PWP haft stora planer på att expandera och bygga på nya platser. I bolagets balansräkning finns även en option på att bygga ytterligare vindkraftsparker med OX2 Wind. Men optionen, som är värderad till 8,6 Mkr, har numera ett ytterst tveksamt värde. Och några nybyggen eller förvärv är inte aktuellt.

”Nej, några sådana planer har vi inte för tillfället”, säger Sten Jakobsson.

I stället försöker bolaget övervintra chocken på elmarknaden.

”Vi kör på, vi jobbar med tillgängligheten, håller ned underhållskostnaderna och ser till att göra det bästa av situationen”, säger Sten Jakobsson.

Di har utan framgång sökt Johan Ihrfelt, men han hälsar att han inte vill kommentera enskilda kunders affärer.

Dagens Industri (Di): 27.10.15.

Detaljplanen og miljø-, transport- og anleggsplanen for Raskiftet vindkraftverk er lagt ut på begrenset høring. Diverse dokumenter finner du ved å følge linken.

NVE: 30. oktober 2015.

Konsesjonssøknaden for Raskiftet (2012) viser til et estimert anslag for total investeringskostnad på 1338 millioner kroner – tilsvarende 12,6 millioner norske kroner pr. MW. Av 1338 millioner kroner anslås 1110 millioner å gå til innkjøp av utenlandske turbiner. Investeringer som ikke tilfaller lokalt næringsliv. Til rest: 228 millioner. (Mulig trafo også anskaffes utenfor norske grenser.) Når eierne har planer om å investere godt over en milliard utenfor Norge, vil norsk kronekurs være av betydning.

E24 AKSJELIVE (29.10. 2015): Bredt kronefall

Etter lang tid med svakere krone, satte svekkelsen fart denne uken etter det ble klart at situasjonen i norsk økonomi er litt dårligere enn det en tidligere har trodd. Særlig mot dollaren svekker kronen seg kraftig, og er i skrivende stund ned 0,20 prosent til en kurs på 8,58 kroner per dollar. 

Euroen er også svært sterk torsdag ettermiddag med en oppgang på 0,51 prosent til 9,40 kroner per euro. Onsdag var kronen på sitt laveste mot euroen på fem år.